Kulturmärkta gatan kan komma att fyllas med 280 sopkärl

I Bromma hotas kulturhistorisk gata av sopkärlskaos

Ålstensgatan i Bromma står inför en utmaning som kan komma att förändra gatans historiska karaktär. Den q-märkta vägen, mest känd för att ha varit hem åt Sveriges tidigare statsminister Per Albin Hansson, riskerar att fyllas med hundratals sopkärl när nya återvinningsregler träder i kraft.

Per Albin Hansson köpte ett av de numera ikoniska radhusen i början av 1930-talet och bodde där fram till sin död 1946. Husen har sedan dess blivit en symbol för den svenska folkhemsidén och lockar än idag arkitektstudenter från hela Europa som kommer för att studera den unika miljön.

Senast i januari 2027 måste dock varje hushåll i Sverige ha fem olika sopkärl för återvinning av pappers-, plast-, metall- samt färgade och ofärgade glasförpackningar. För Ålstensgatan innebär detta att omkring 280 sopkärl kommer att ställas ut i de små trädgårdarna längs gatan, enligt uppgifter från boende till lokaltidningen Mitt i.

”Det brukar åka bussar med arkitektstudenter från Holland och England för att titta på denna q-märkta gata. Kul att ha tre stora kärl framför varje hus”, säger en av de boende ironiskt till tidningen.

Oron bland de boende handlar främst om den visuella påverkan som de många kärlen skulle få på området. Ålstensgatan är inte bara ett bostadsområde utan också ett kulturhistoriskt landmärke som representerar en viktig del av svensk arkitektur- och politisk historia.

För att försöka hitta en alternativ lösning har samtliga tio bostadsföreningar som förvaltar ”Per Albin-husen” gått samman. Ett förslag var att köpa eller hyra en cirka 30 kvadratmeter stor oanvänd markplätt vid en gatukorsning till Ålstensgatan för gemensam sophantering. Detta förslag avslogs dock av Stockholms stad med motiveringen att man inte kan upplåta mark för privatpersoners sophantering.

”Det var ganska magstarkt. Vi tänker inte starta något ’Think Pink’, det är ju ett krav från riksdag och regering och från staden att man ska fixa det här. Vi tyckte att svaret var lite trist”, berättar en boende för Mitt i.

Föreningarna på gatan betonar att de överlag är positiva till utökad sophantering och återvinning, men problemet är att de saknar en gemensam lokal där ett soprum skulle kunna inrättas. Den täta bebyggelsen med små tomter gör det svårt att hitta lämpliga platser för sopkärlen utan att påverka områdets historiska karaktär.

Situationen belyser en bredare problematik i hur moderna miljökrav kan komma i konflikt med bevarande av kulturhistoriska miljöer. Medan innerstadsbor i många fall har fått undantag eller speciallösningar, ställs villaägare och radhusboende ofta inför större praktiska utmaningar när det gäller att implementera nya avfallssystem.

Christopher Fjellner (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, menar att de undantag som införts för boende i innerstaden även borde omfatta de som bor i småhus. Han anser att om det blir för komplicerat eller för dyrt ska de boende fortsatt kunna använda återvinningsstationer.

Från Stockholm Vatten och Avfalls sida visar man dock en viss öppenhet för att hitta anpassade lösningar. Johan Dahlgren, enhetschef på kommunala bolaget, skriver i ett mejl till Mitt i att man är villig att samarbeta med de boende för att lösa situationen.

”I det här fallet, där många av Stockholms utmaningar sammanfaller, kommer vi tillsammans med fastighetsägarna att titta på exempelvis möjligheten att dela upp insamlingen mellan olika platser och att nyttja återvinningsstationer för förpackningar”, förklarar han.

Fallet med Ålstensgatan illustrerar tydligt den balansgång som många kommuner står inför – att främja miljömässigt hållbara lösningar samtidigt som man värnar om kulturhistoriska värden och boendemiljöer. För de boende återstår nu att se vilka kompromisser som kan nås innan de nya reglerna träder i kraft 2027.