DN Debatt. ”Socialstyrelsen går på demensbluffen – vaskar 55 miljoner”

I Sverige har en ny metod för att behandla demens väckt stor uppmärksamhet, men flera framstående forskare ifrågasätter nu både metodens effektivitet och myndigheternas beslutsprocess. Detta framgår av en skarp debattartikel undertecknad av tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén tillsammans med seniorforskarna Agnes Wold och Staffan Nilsson.

Forskarna riktar allvarlig kritik mot Socialstyrelsen som de menar har godkänt och finansierat en behandlingsmetod utan tillräcklig vetenskaplig grund. Enligt debattörerna har myndigheten ”tappat förmågan till kritiskt tänkande” och investerar nu betydande offentliga medel i vad de kallar ”en overksam metod”.

Den omtvistade metoden har i olika sammanhang beskrivits som ett genombrott inom demensvården. Förespråkare hävdar att den kan förbättra livskvaliteten för personer med demenssjukdom och potentiellt bromsa sjukdomsförloppet. Metoden har implementerats på flera vårdinrättningar runt om i landet och fått positiv uppmärksamhet i media.

Men enligt Gisslén, Wold och Nilsson saknas vetenskapliga belägg för metodens påstådda fördelar. De efterlyser robusta, kontrollerade studier som kan bekräfta eventuella positiva effekter. Avsaknaden av sådana studier är särskilt problematisk eftersom demenssjukdomar drabbar cirka 150 000 svenskar och antalet förväntas öka i takt med en åldrande befolkning.

Demens är ett samlingsnamn för en rad symptom som orsakas av sjukdomar eller skador i hjärnan, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sverige investerar årligen miljardbelopp i demensvård, och behovet av evidensbaserade behandlingar är stort. Forskare världen över arbetar intensivt med att utveckla effektiva behandlingsmetoder, men framstegen har hittills varit begränsade.

I debattartikeln uttrycker forskarna oro över att patienter och anhöriga vilseleds när obeprövade metoder presenteras som effektiva. De menar att det skapar falska förhoppningar hos redan utsatta grupper och att resurser som kunde använts till evidensbaserad vård eller lovande forskningsprojekt nu går till spillo.

”När det gäller en så allvarlig sjukdom som demens har patienter och anhöriga rätt att förvänta sig att myndigheterna ställer höga krav på vetenskaplig evidens innan nya metoder införs,” skriver forskarna i sin artikel.

Socialstyrelsens beslut att finansiera metoden beskrivs av debattörerna som särskilt anmärkningsvärt eftersom myndigheten traditionellt har haft en stark position när det gäller att utvärdera vetenskaplig evidens inom hälso- och sjukvården. De efterfrågar ökad transparens kring beslutsprocessen och vilka kriterier som legat till grund för godkännandet.

Detta är inte första gången som implementeringen av nya vårdmetoder utan tillräcklig evidens kritiseras i Sverige. Liknande diskussioner har förts kring vissa behandlingar inom psykiatrin och alternativmedicinska metoder som introducerats i den offentliga vården.

Flera aktörer inom demensforskning och äldrevård har reagerat på kritiken. Företrädare för patientorganisationer har uttryckt att de välkomnar debatten men understryker samtidigt behovet av nya behandlingsalternativ för en patientgrupp där få effektiva metoder finns tillgängliga.

Även representanter från näringslivet med kopplingar till demensvård följer diskussionen noggrant eftersom marknaden för demensrelaterade produkter och tjänster växer i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Kritiken kan potentiellt påverka investeringsviljan i sektorn.

Socialstyrelsens företrädare har ännu inte kommenterat kritiken offentligt, men enligt källor med insyn i myndighetens arbete pågår en intern diskussion om hur man ska bemöta forskarnas invändningar.

Debatten illustrerar den ständiga spänningen mellan behovet av innovativa lösningar för svårbehandlade sjukdomar och kravet på vetenskaplig stringens i beslutsfattandet kring vårdens resurser. Särskilt inom områden som demensvård, där effektiva behandlingar är begränsade, blir denna avvägning påtaglig.

Frågan aktualiserar också hur myndigheter kommunicerar med allmänheten kring nya behandlingsmetoder och vilka förväntningar som skapas hos patienter och anhöriga. För de över 100 000 familjer som lever med demens i Sverige är tillförlitlig information om behandlingsmöjligheter av avgörande betydelse för att kunna planera framtiden och göra informerade val.