Kvinna dömdes för våldtäkt – nu ska fallet prövas i Högsta domstolen

En sexuell handling mellan två kvinnor på en lägenhetsfest i Rissne har lett till en principiell rättslig tvist. Nu ska Högsta domstolen ta ställning till om gärningen ska bedömas som våldtäkt – en fråga som kan få betydelse för hur svenska domstolar ser på sexualbrott där gärningspersonen är kvinna.

Händelsen inträffade i samband med en fest i bostadsområdet Rissne i Sundbybergs kommun, nordväst om Stockholm. En kvinna utsattes där för en sexuell handling av en annan kvinna. Den utsatta kvinnan har i målet berättat om övergreppet, och den åtalade kvinnan har stått inför rätta.

I tingsrätten bedömdes gärningen som sexuellt övergrepp. Domstolen fann att handlingen inte var av sådant slag att den kunde jämställas med samlag. Den åtalade kvinnan dömdes därför för sexuellt övergrepp, en brottsrubricering som i normalfallet ger ett lägre straff än våldtäkt.

Hovrätten gjorde en annan bedömning. Enligt hovrätten var den sexuella handlingen så allvarlig att den med hänsyn till kränkningens karaktär var jämförlig med samlag. Domen ändrades därför till våldtäkt. Nu har Högsta domstolen beslutat att pröva målet, och den centrala frågan är just om handlingen ska ses som samlag i lagens mening.

Den svenska våldtäktslagstiftningen utgår från en bred definition. Enligt brottsbalken räknas både samlag och andra sexuella handlingar som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförliga med samlag. Den som genomför en sådan handling med en person som inte deltar frivilligt kan dömas för våldtäkt. För sexuellt övergrepp krävs att handlingen inte når upp till den nivån.

Gränsdragningen är inte alltid självklar, och den blir särskilt intressant i fall där gärningspersonen och offret är av samma kön. Historiskt har våldtäktsbestämmelsen ofta tolkats utifrån en heteronormativ bild, där samlag i första hand förknippats med penetration med penis. Men lagen är könsneutral och omfattar även handlingar som utförs med andra kroppsdelar eller föremål.

Högsta domstolens prövning handlar alltså inte om vad som faktiskt hände under festen, utan om hur lagen ska tolkas. Genom att ta upp målet vill HD klargöra var gränsen går mellan sexuellt övergrepp och våldtäkt i fall av detta slag. Ett sådant vägledande avgörande kan få betydelse för hur liknande ärenden bedöms i hela landet.

Att fallet kommer från Rissne är i sig knappast avgörande, men det belyser att frågan kan uppstå i vanliga bostadsområden och privatliv. Rissne är en tätbefolkad stadsdel med närhet till Stockholm och ett av de områden i Sundbyberg som vuxit snabbt under senare år. Men målets principiella betydelse sträcker sig långt utanför kommungränserna.

Sedan samtyckeslagen infördes 2018 ligger fokus i sexualbrottsmål på frivillighet. Tanken är att den som inte aktivt deltar i en sexuell handling frivilligt ska anses vara utsatt för ett brott. Frågan om hur allvarlig handlingen är har samtidigt fortsatt betydelse, eftersom den avgör rubricering och straffvärde. Våldtäkt har en högre straffskala än sexuellt övergrepp.

Högsta domstolen är den sista instansen och tar bara upp mål som har prejudikatvärde, det vill säga mål som kan ge vägledning för framtida rättstillämpning. Att målet nu prövas där visar att det finns ett behov av att klargöra rättsläget. Domen kan också få betydelse för hur polis och åklagare prioriterar utredningar av sexualbrott där både offer och gärningsperson är kvinnor.

Enligt uppgifter i målet är parterna överens om de grundläggande händelseförloppet, men oense om hur handlingen ska klassificeras. Den åtalade kvinnan har förnekat att det skulle röra sig om våldtäkt.

Ett avgörande från Högsta domstolen väntas under nästa år. Oavsett utgång kommer domen att skapa tydligare riktlinjer för hur domstolarna ska bedöma sexuella handlingar som inte passar in i den traditionella bilden av samlag. Rättsfallet kan därmed bli ett viktigt steg mot en mer enhetlig och rättssäker syn på sexualbrott i Sverige.