En polisman i Stockholmsområdet har åtalats för grovt barnpornografibrott, våldtäkt mot barn, brott mot djurskyddslagen och dataintrång. Åtalet vilar i stor utsträckning på chattkonversationer som uppmärksammades efter ett tips från den amerikanska organisationen NCMEC.
Det var strax före årsskiftet som polismannen hämtades till förhör i Stockholmsområdet samtidigt som en husrannsakan genomfördes i hans bostad. Bakgrunden var att NCMEC, National Center for Missing and Exploited Children, slagit larm om att ett svenskt konto hade delat material där barn utsätts för sexuella övergrepp. Organisationen uppgav sig ha kopplat kontot till polismannen.
I mannens telefon påträffades ett stort antal filmer och bilder med barnpornografiskt innehåll. Materialet är inte egenproducerat, men flera filmer bedöms ha ett särskilt hänsynslöst innehåll. Enligt stämningsansökan åtalas mannen för att både ha innehaft och spridit materialet.
Han åtalas dessutom för våldtäkt mot barn. Enligt åklagaren ska han ha genomfört sexuella handlingar med flera barn under 15 år. Den åtalspunkten är ovanlig eftersom den enbart baseras på chattkonversationer. Det finns inga preciserade brottsoffer, och inte heller brottsplatserna är kända. Brottsligheten uppges ha pågått från början av 2020 till våren 2025.
Mannen åtalas även för brott mot djurskyddslagen, efter att han i chattar beskrivit sexuella handlingar med djur. Bevisningen för de här åtalspunkterna består av vad polismannen ska ha skrivit i chattar med ett flertal okända personer. Konversationerna finns ordagrant återgivna i förundersökningen och upptar hundratals sidor. De präglas av en nonchalant jargong, men innehållet är mycket grovt. Deltagarna kommunicerar på detaljnivå om sexuella övergrepp mot barn och utbyter vid flera tillfällen filer med övergreppsmaterial.
I en konversation skriver den man som åklagaren menar är polismannen att han ”gillar mkt tabu saker” och berättar att han haft sex med en hund. Chattpartnern svarar ”Hehe”. I en sexchatt med en annan person uppger mannen att han arbetar som polis och beskriver sina arbetsuppgifter.
Försvararen Therese Tidesten menar att bevisningen inte räcker för ett åtal. I en skrivelse påpekar hon att det enda stöd som finns för brottsmisstankarna är chattkonversationerna, och att det saknas dokumentation av faktiska övergrepp. Advokaten framhåller att mannen lånat ut sin telefon till åtminstone tre personer, och att både hans e-postadress och inloggningsuppgifter har hackats och läckt på nätet. Enligt försvaret går det därför inte att slå fast att det är polismannen som skrivit meddelandena. Samma resonemang anförs mot anklagelserna om sexuella handlingar med djur. Chattarna kan i stället vara ett uttryck för fantasier, enligt försvararen.
Polismannen har under förundersökningen konsekvent nekat till brott. Han har sagt att han är chockad och oförstående till misstankarna. Hans förklaring är att flera av hans konton har hackats och att andra personer haft tillgång till hans telefon. När förhörsledaren frågade om han tycker att hans förklaringar låter rimliga, svarade han: ”Jag har ingen bättre förklaring eftersom det inte är jag som har gjort det.”
På frågan hur övergreppsmaterialet hamnat på hans enhet svarade mannen att han inte vet och att han är chockad och förvånad. Förhörsledaren frågade då om han menar att andra personer ska ha laddat ner tusentals filer och timtals med grovt barnpornografiskt material på hans telefon. ”Jag vet inte”, svarade polismannen. På frågan vad dessa personer skulle ha haft att vinna på det svarade han: ”Ingen aning. Antingen för att de vill ha det själva eller om det är någon som har velat skada mig till exempel.”
Mannen är också åtalad för dataintrång. Enligt åklagaren ska han vid 27 tillfällen ha gjort sökningar i Polismyndighetens datasystem som inte varit kopplade till hans arbete. Även den åtalspunkten nekar han till.
Fallet väcker frågor om förtroendet för rättsväsendet, inte minst eftersom en polis nu står åtalad för mycket allvarliga sexualbrott. NCMEC:s tips visar hur internationellt samarbete fungerar när misstänkt övergreppsmaterial spåras via digitala plattformar. Samtidigt är bevisningen i flera delar ovanlig. Åklagarens fall vilar till stor del på chattloggar och teknisk bevisning, medan försvaret pekar på säkerhetsbrister och möjligheten att andra personer använt mannens konton. Rättegången väntas komma att kretsa kring frågor om identitet, bevisvärde och hur långt chattkonversationer kan användas som grund för en fällande dom.
