Efter 18 år som en av de mest framträdande figurerna inom svensk högerextremism vänder nu Sanna Hill rörelsen ryggen. Den 34-åriga kvinnan, som varit mediegrundar, tidningschef och delägare i flera högerextrema medieföretag, varnar nu öppet för den rörelse hon en gång var lojal mot.

När Sanna Hill och hennes femårige son nyligen flyttade in i en ny lägenhet efter nio månader på skyddat boende, skämtade hon lite nervöst om lägenhetsnumret som börjar på 14. ”Tur att det inte står 1488 i alla fall”, säger hon. Sifferkombinationen 1488 är en välkänd nazistisk kod – 14 står för ”de fjorton orden” om att säkra det vita folkets existens, och 88 för ”Heil Hitler”. För någon som levt i en värld där nazister och Hitlerbeundrare ingår är symboliken påtaglig.

Hills bakgrund i den svenska nationaliströrelsen är omfattande. Som 19-åring blev hon politiker för det etnonationalistiska partiet Nationaldemokraterna, som Sverigedemokraterna kallade ”kryptonazister”. År 2011 skrev hon texter till nazistiska Svenska motståndsrörelsens sajt. När SVT samma år frågade om Förintelsen ägt rum svarade hon: ”Ingen kommentar”.

Som tidningschef, medieägare och skribent gjorde Hill sitt största avtryck. Hon var medgrundare och vice chefredaktör för Nya Tider, en tidning som väckt debatt för sina antisemitiska och Kremlvänliga perspektiv. Tack vare årligt statligt presstöd på flera miljoner kronor kunde hon leva på en månadslön på 36 000 kronor och ägde 20 procent av tidningen.

Hill reste till konfliktområden och mötte auktoritära regimer. Hon var i Moskva 2018 som valobservatör på Kremls inbjudan, besökte Syrien under Bashar al-Assads diktatur och mötte den islamistiska terrorgruppen Hizbollah i Libanon. ”Jag ville åka till farliga ställen och göra extrema saker. Jag ville ha mycket adrenalin”, säger hon i dag om sin drivkraft.

Hennes förfallna pojkvän Manuel Ochsenreiter visade sig vara djupt inblandad i Kremls aktiviteter. Den tyske journalisten och AfD-medarbetaren anklagades för att ha arrangerat ett brandattentat mot ett ungerskt kulturhus i Ukraina 2018 – en så kallad false flag-operation för Kremls räkning. Ochsenreiter flydde till Moskva och dog där två år senare, påstås av en hjärtattack vid 45 års ålder.

Hill har även varit pionjär inom aggressiv högerextrem medieaktivism. År 2019 grundade hon videosajten Exakt24 och publicerade konfrontativa klipp med medieaktivister som Christian Peterson, med förflutet i nazistiska NMR, och Nick Alinia. År 2017 samarbetade hon med Bechir Rabani, en öppen antisemit som uppmanade anhängare att uppsöka journalister i deras hem. ”Hill & Rabani kommer åka ut igen, kul att hitta en partner-in-crime som vågar!” skrev hon då på Facebook.

Nu beskriver Hill den nationalistiska rörelsen som genomsyrad av kvinnohat. ”Kvinnor ska vara i hemmet. De ska inte rösta, och inte engagera sig politiskt. De ska inte ha sista ordet”, förklarar hon. Hon drar paralleller till islamism: ”Fokuset på kärnfamiljen, motståndet mot hbtq, misstron mot LVU och hatet mot svenska myndigheter.”

Begreppet ”white sharia” är centralt inom rörelsen, berättar Hill. Nationalisterna har studerat islamistiska samhällen och deras kvinnosyn. ”Konkret innebär det att kvinnor inte ska bestämma över sina egna kroppar. De ska vara hemma och föda många barn åt den vita nationen.”

I juni släppte Expo rapporten ”Män som hatar kvinnor”, där stiftelsens vd Daniel Poohl medgav att man underskattat kraften i extremhögerns kvinnohat. Rapportförfattaren Myra Åhbeck Öhrman beskriver hur detta blivit ”en drivande kraft i den reaktionära våg som trycker tillbaka demokratin runt om i världen”. Studier visar att det tar cirka en kvart för en vanlig ung man att serveras misogynt innehåll på nätet, ofta genom profiler som Andrew Tate.

Hill själv var länge ”en av grabbarna” i rörelsen. ”Det är en speciell känsla som kvinna att vara med män som egentligen hatar kvinnor – men så är man själv populär bland dem. Man får väldigt bra självförtroende av det”, förklarar hon. Hon använder termen ”pick-me girl” för att beskriva sin roll. ”Men sen blir man picked. Man blir vald. Och då blir det inte så roligt längre.”

Hennes väg in började 2007 på Bäckängsgymnasiet i Borås. Som rebellisk tonåring gick hon med i SD:s ungdomsförbund efter att lärarna kritiserat partiet. Hon blev ensam Sverigedemokrat på skolan och utsattes för hot från vänstergrupper. ”SANNA HILL = NAZIST” klottrades på hennes hem. AFA skickade en ros med texten ”AFA glömmer dig aldrig”. Till slut blev hoten så allvarliga att polisen bad henne lägga en ugnsplåt i hallen mot eventuella brandbomber. Hon hoppade av gymnasiet och flyttade till Stockholm.

Det som fick Hill att vända ryggen till rörelsen efter nästan två decennier är kombinationen av personliga erfarenheter och ansvaret som mamma. Hon insåg att hon inte ville uppfostra sin son enligt nationalistiska ideal. När han frågade om man får ha två mammor eller vara med någon med brun hy, kunde hon inte följa rörelsens linje. ”Jag vill att min son ska bedöma folk efter karaktär, inte ursprung.”

Från sitt arbete i vården fick hon också en annan perspektiv. ”80 procent av mina kollegor har invandrarbakgrund. De är underbara – men min rörelse vill ju att de ska åka till sina hemländer, och de får inte skaffa barn med någon svensk. Men vem är jag att säga vem de ska få bli kära i?”

Hill har fått konkret hjälp av det jämställda samhälle som hennes gamla rörelse vill rasera. I maj tilldelades hon ensam vårdnad om sin son efter en tvist där Södertörns tingsrätt interimistiskt beslutade att pappan inte får umgängesrätt. ”Jag har fått enorm hjälp av just det här jämställda, feministiska samhället. Jag har fått hjälp av socialtjänsten, kvinnojouren och det skyddade boendet.”

Nu ser Hill med oro på att idéer hon kämpat för får allt större genomslag. ”Socialdemokraterna i dag låter som jag själv gjorde för tio år sedan. Alla partier har blivit mer radikala och mer invandringskritiska”, konstaterar hon. Även SD har enligt henne radikaliserats: ”Jag trodde aldrig jag skulle höra SD varna för ett ’folkutbyte’ – men det gör de nu. Det låter som etnonationalism.”

Hon är också trött på konspirationsteorier om dödligt vaccin, farlig 5G-strålning och chemtrails. ”De tror ju att någon underrättelsetjänst styr allt – oftast israeliska Mossad”, säger hon om den antisemitiska grunden i många teorier. Kontrollen över kvinnor inom rörelsen har ökat, menar hon. ”Även kvinnliga nationalistprofiler skriver på X att preventivmedel bör begränsas för vita kvinnor.”

Hill har själv utsatts för starkt motstånd mot preventivmedel. ”Jag fick höra att jag var en mördare om jag tog dagen-efter-piller. Jag åt det ändå, i smyg”, berättar hon.

Trots att hon kunde ha lämnat rörelsen tyst väljer Hill att gå ut offentligt. ”Jag har bidragit till att sprida de här skadliga nationalistiska idéerna. Absolut hade jag kunnat försvinna iväg lite mer diskret och det hade nog varit ganska skönt. Men samtidigt känner jag att jag har ett ansvar att varna andra.”

Efter 18 år vet hon vad som skulle hända om nationaliströrelsen fick makten. ”Jag tror socialtjänsten och kvinnojourerna hade avvecklats. Det skulle bli ett enormt hat och en enorm kvinnofientlighet. Ett hemskt samhälle enligt mig.”

Hill beskriver rörelsen hon lämnar som en kvinnohatande sekt. När hon tillfrågas var hon själv står politiskt i dag är svaret osäkert men talande: ”Jag har mest tänkt på vad jag inte står för. Förr såg jag grupper: Kvinnor ska vara så, invandrare är så. I dag tycker jag att sånt blir helt fel. Alla är olika.” Hon skrattar lite åt sina egna ord när hon inser att hon citerar ett antirasistiskt slagord. ”Är det inte ’Alla lika, alla olika’? Ja. Du ser.”

Nu planerar Sanna Hill att skriva en bok om sina upplevelser i extremhögern, för att fortsätta varna för de idéer hon en gång slogs för.