Läkarchef sprang ultralopp – fick lön samtidigt

Personalen på akutmottagningen går på knäna och patienter tvingas vänta på vård. Samtidigt har flera av klinikens mest välbetalda läkare fått lön utan att vara på plats. Det visar Nerikes Allehandas granskning, som avslöjar misstänkt lönefusk i Region Örebro län. Enligt tidningen rör det sig om mångmiljonbelopp som ska ha betalats ut felaktigt under lång tid.

Granskningen bygger på såväl hemliga dokument som uppgifter från källor på insidan. Centralt i avslöjandet är vad som beskrivs som ett skuggschema. Akutkliniken ska ha använt två skilda system – ett för att schemalägga arbetspass och ett för att redovisa arbetad tid. Systemen har inte kommunicerat med varandra, vilket gjort det möjligt att få betalt för pass som aldrig utförts.

Det var i samband med att schemaläggningen ändrades under pandemin som oegentligheterna upptäcktes. I systemet stod att akutläkare arbetade, men när personal och chefer kontrollerade verkligheten visade det sig att läkarna inte fanns på plats. Tipset ska ha nått Nerikes Allehanda från en läkare som under lång tid reagerat på att akutläkarna sällan var i tjänst i den utsträckning som angavs.

Granskningen pekar också på att en verksamhetschef ska ha tagit ut heltidslöner från två olika regioner samtidigt. Hur detta gått till har kartlagts med hjälp av interna dokument. Enligt reportrarna Jennifer Mayer och Stefan Hazianastasiou, som arbetat med granskningen, har man bland annat gått igenom träningsloggar. Där framkommer att en läkarchef vid ett 70-tal tillfällen genomfört milslånga träningspass på olika platser i Sverige – samtidigt som han fått betalt för att arbeta i Örebro.

Nerikes Allehandas granskning har också undersökt hur polis och åklagare hanterat ärendet. Där har allvarliga brister uppmärksammats. När regionens dåvarande sjukvårdsdirektör intervjuades av tidningen 2021 nekade han till kännedom om utredningen. Fem år senare ger han en annan bild av händelseförloppet, enligt tidningen.

I januari 2025 skickade polisen en 794 sidor lång förundersökning till en åklagare i Örebro. Åklagaren ändrade snabbt rubriceringen av fallet till brott av normalgraden och lade därefter ner utredningen. Det fick till följd att preskriptionstiden kortades från tio till fem år. Stefan Lundberg, tidigare chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, har tagit del av bakgrunden till granskningen. Han är starkt kritisk till hur ärendet hanterats.

– Åklagaren borde utredas för tjänstefel och utredningen startas om omedelbart. Det här är en härdsmälta, säger han till Nerikes Allehanda.

Fallet väcker frågor om den interna kontrollen inom svensk sjukvård. Regioner hanterar stora budgetar och många anställda med olika avtal och schemalösningar. När systemen inte är sammankopplade ökar risken för att felaktiga utbetalningar sker – medvetet eller oavsiktligt. Att två parallella system för schemaläggning och tidredovisning funnits på samma klinik är i sig en allvarlig upptäckt, inte minst med tanke på att sjukvården ska präglas av hög patientsäkerhet och ansvarsfull användning av skattemedel.

Granskningen visar också hur svårt det kan vara för både personal och journalister att upptäcka och bevisa fusk. Uppgifterna har kommit fram tack vare att en anställd valt att slå larm. Utan tips från insidan hade det sannolikt kunnat pågå ännu längre. Samtidigt belyser utredningen hur avgörande en fungerande granskning av myndigheters agerande är. När en utredning läggs ner på formella grunder utan att sakfrågan prövas urholkas förtroendet för rättsväsendet.

För sjukvården i Region Örebro län handlar det nu om att hantera följderna av ett avslöjande som berör både ekonomin och förtroendet. Men fallet har också bäring på hela landet. Flera regioner har under senare år uppmärksammats för brister i lönehantering och schemaläggning. Det handlar om allt från oriktiga utbetalningar till svårigheter att rekrytera och behålla personal. Just därför är det viktigt att granskningar som denna får konsekvenser – både juridiskt och politiskt.

För de läkare och annan vårdpersonal som arbetar på akuten kvarstår vardagen. Personalen går på knäna, patienter väntar på vård, och resurserna räcker inte till. Att några då kunnat ta ut lön utan att vara på plats förstärker känslan av orättvisa och riskerar att ytterligare skada arbetsmiljön. Frågan är vem som nu tar ansvar för att en sådan här situation aldrig upprepas.