Läkarna larmar: Allt fler barn skadas när de kör elsparkcykel

Alarmerande ökning av elsparkcykelolyckor på svenska akutmottagningar

Inne på traumarummet på akuten i Lund piper maskinerna från flera håll. Personalen måste hela tiden vara beredd på att akuta ärenden kan komma in genom ambulansinfarten. Catrine Wenger, intensivvårdssjuksköterska som kan kallas in i traumateamet vid svåra skador, har under de senaste åren märkt en tydlig förändring. Allt fler patienter som rullas in har skadat sig i elsparkcykelolyckor.

Statistiken från Transportstyrelsen bekräftar hennes erfarenhet på ett alarmerande sätt. Under förra året dog sju personer i elsparkcykelolyckor och hela 6 624 personer skadades. Det innebär en dramatisk ökning med 38 procent jämfört med 2024. Siffrorna från Lunds universitetssjukhus pekar i samma riktning – allt fler kommer in till akuten med allvarliga skador efter att ha kört omkull eller krockat.

Skadorna är ofta omfattande och livsförändrande. Wenger beskriver komplexa och svåra ansiktsskador där en käkkirurg jämfört kraften med en hästspark mot ansiktet. Men det är inte bara ansiktet som drabbas. Bakom ansiktsskelettet sitter hjärnan, och många patienter får svåra och permanenta hjärnskador som gör att de aldrig återhämtar sig helt.

En särskilt oroande trend är att allt fler barn hamnar på akuten med allvarliga skador. Den största ökningen sker bland barn i grundskoleålder, framför allt bland 14-åringar. Många av dessa barn har åkt på egna elsparkcyklar som deras föräldrar köpt åt dem. Wenger efterlyser ett ökat föräldraansvar och pekar på att det handlar om barn som saknar trafikvana och inte har ett utvecklat konsekvenstänk.

Philipp Martin, biträdande överläkare och sektionschef för akut- och traumakirurgi på sjukhuset, berättar om ett exempel som illustrerar problemets allvar. Ett barn körde in i en stillastående bil och fördes till akuten. När polisen senare granskade pojkens elsparkcykel visade det sig att den kunde köras i 80 kilometer i timmen. Det kan jämföras med EU-mopeder som maximalt får köras i 45 kilometer i timmen och omfattas av 15-årsgräns samt krav på körkort och hjälm.

Martin menar att många föräldrar saknar kunskap om riskerna. Barn ställer sig bara på en elsparkcykel och rullar ut, utan att förstå skillnaden mellan gångbana, cykelbana eller gata. Ändå köper föräldrarna elsparkcyklar till dem utan att reflektera över konsekvenserna.

De skador som personalen på akuten hanterar varierar kraftigt i allvarlighetsgrad. Det kan röra sig om allt från brutna handleder till allvarliga skallskador. Men också inre skador är vanliga när förare får styret i magen vid en krasch. Martin räknar upp bukskador, mjältskador, leverskador, bukspottskörtelskador och tarmskador som återkommande diagnoser.

Enligt gällande regler klassas en elsparkcykel som inte går fortare än 20 kilometer i timmen som cykel och omfattas därmed av samma trafikregler. Om den kan köras i högre hastigheter eller har en motorstyrka över 250 watt får den bara användas inom ett inhägnat område. Trots detta är det enkelt att köpa elsparkcyklar som går i betydligt högre hastigheter från vanliga webbutiker.

En känd svensk teknikkedja säljer till exempel en modell med en effekt på 10 000 watt och en maxhastighet på 135 kilometer i timmen. Köparen informeras visserligen om att den inte får användas på allmän väg, men ansvaret läggs helt på köparen att sätta sig in i regelverket. Statistik från Transportstyrelsen visar att olyckorna ökade förra året även i städer utan uthyrningscyklar, vilket tyder på att det handlar om privatägda elsparkcyklar.

Martin, som själv åker snowboard och kör motorcykel, sammanfattar problematiken i tre punkter: utrustning, utbildning och mindset. Han skulle aldrig låta sina barn ställa sig på en elsparkcykel. Han framhåller att han inte kör motorcykel när det är halt, har rätt utrustning, kör i hastigheter där han kan bromsa vid behov och kan analysera konsekvenserna av sitt agerande bättre än en tolvåring.

På sin dator visar Martin röntgenbilder som illustrerar skadornas allvar. En bild visar en skalle där skelettet ser ut som ett pussel. Mannen i 50-årsåldern kraschade när han tog en elsparkcykel hem från en fest och fick massiva frakturer i ansiktet samt hjärnskador som krävde långvarig vård. Olyckor där föraren varit berusad är inte ovanliga.

Andra vanliga orsaker till olyckor är att förare kör med bara en hand, hänger påsar på styret så att viktfördelningen blir skev, eller att flera personer åker på samma elsparkcykel. Många tittar även på mobilen medan de kör. Röntgenbilderna från akuten visar brutna revben, intryckta skallben och överkäkar som lossnat från ansiktet.

Ett problem med statistiken är att den inte är helt täckande. Fotgängare som blir påkörda av elsparkcyklar registreras inte som elsparkcykelolyckor. Men erfarenheten på akuten i Lund är att även dessa incidenter har ökat. Wenger konstaterar att det i den gruppen finns livshotande skador och till och med dödsfall.

De ekonomiska konsekvenserna för samhället är betydande. Ett dygns intensivvård i Sverige kostar mellan 50 000 och 80 000 kronor. En allvarlig hjärnskada kan innebära två veckors intensivvård, vilket Wenger beskriver som ”jättemyckt pengar”. Martin tillägger att kostnaderna sträcker sig från ett sjukhusbesök och en veckas sjukskrivning till komplicerade ingrepp och vårdinsatser som kostar flera hundra tusen kronor.

Varje gång en traumapatient kommer in till akuten sätts en omfattande vårdinsats igång. Bara i Skåne skedde det i snitt nästan en gång per dag under 2024. När ett traumalarm går måste personal tas från akuten, och en kirurg som kanske står mitt i en operation kan behöva lämna. Ett team kallas in från intensiven och röntgenavdelningen pausar sin verksamhet för att vara redo. Annan planerad vård måste avbrytas – en äldre patient som skulle operera sin höftfraktur får vänta.

Det är bland barnen som ökningen är som mest oroande. Akuten i Lund får in skadade sexåringar och sjuåringar. Under en och samma vecka kom tre barn i den åldern in, berättar Wenger. Hon beskriver situationen som beklämmande och smärtsam att bevittna.

Wenger pekar på att riksdagen införde nollvisionen – målet att ingen ska dö i trafiken – för snart 30 år sedan. Trots det upplever hon att vårdens larm om riskerna med elsparkcyklar har ignorerats. Vården har skrikit i åratal om att det sker dödsfall och att det är ett stort problem, konstaterar hon.

Om Wenger fick bestämma hade elsparkcyklarna helt försvunnit. Martin tror att det vore svårt att genomföra men efterlyser ny lagstiftning med hjälmtvång för alla åldrar, hastighetsbegränsningar och samma regler som för motordrivna fordon. Båda är överens om att en åldersgräns för att få köra elsparkcykel hade förhindrat många skador. Wenger understryker att det handlar om komplexa fordon som barn inte är mogna att hantera.

Ökningen syns i alla åldersgrupper men det är vanligast att unga personer och män skadas. Jämfört med 2024 har antalet omkomna och skadade elsparkcyklister i åldersgruppen 0–24 år ökat med drygt 43 procent under 2025. Nästan hälften av de allvarligt skadade elsparkcyklisterna är under 25 år och omkring två tredjedelar är män.