Historisk fästning i Kungälv hotas av förfall – kommun kräver statliga insatser

På måndagen badar Bohus fästning i solsken vid Nordre älv. Den mäktiga siluetten har i över 700 år markerat den södra infarten till Kungälv, men nu hotar förfallet att förstöra det historiska monumentet. I kommunhuset har kommunstyrelsens ordförande Jesper Eneroth nyligen signerat en ovanlig hemställan riktad direkt till regeringen.

”Fästningen har stått emot elva belägringar genom historien och 1993 lovade staten – genom dåvarande ministern Birgit Friggebo – att fästningen aldrig fick falla. Den måste hållas i skick. Men det löftet har regeringen inte hållit,” säger Eneroth.

Kommunens krav bygger på Fastighetsverkets egen bedömning, som tydligt visar att akuta åtgärder för omkring en halv miljard kronor behövs under de kommande åren för att rädda fästningens kulturhistoriska värden.

”Det är förvisso mycket pengar, men ingenting jämfört med alternativet. Om fästningen rasar inom något år, vilket den riskerar att göra utan åtgärder, blir kostnaderna mångdubbelt högre,” förklarar Jesper Eneroth.

För de omkring 300 000 besökare som varje år vallfärdar till vad som beskrivs som Nordens mäktigaste ruin blir upplevelsen allt mer begränsad. Stora delar är avspärrade av säkerhetsskäl, och sikten skyms av nödvändiga byggställningar och presenningar som ska skydda mot ytterligare förfall.

Den tekniska situationen är akut. Regnvatten tränger in i murverken och sköljer bort den kalk som fungerar som armering för de massiva stenväggarna. De senaste årens kalla vintrar har ytterligare förvärrat situationen när is sprängt sönder delar av murarna.

”Vi har redan sett stora stenblock falla från väggarna. Det handlar både om besökarnas säkerhet och om att rädda ett ovärderligt kulturarv,” berättar Eneroth.

Bohus fästning, som började byggas redan på 1300-talet, är en av Sveriges bäst bevarade medeltida befästningar och har en central roll i den skandinaviska historien. Under århundradena har den skiftat mellan danskt och svenskt styre och varit skådeplats för många avgörande strider. Dess strategiska läge vid älvmynningen gjorde den till en nyckelpunkt för kontroll över handelsvägarna in mot landet.

Parallellt med den direkta framställan till regeringen kontaktar Kungälvs kommun också relevanta tillsynsmyndigheter – kommunens egen plan- och byggförvaltning, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet – för att uppmärksamma dem på att staten inte följer sina egna bestämmelser gällande kulturhistoriska byggnader.

I den officiella skrivelsen, som antagits enhälligt av kommunstyrelsen, kräver Kungälvs kommun att regeringen omedelbart avsätter 500 miljoner kronor årligen under den period som det akuta underhållsarbetet pågår. Efter det bör 2-4 miljoner kronor avsättas årligen för löpande underhåll. Syftet är att ”förhindra irreversibel förstörelse av historiskt och kulturhistoriskt värde”, framgår det av dokumentet.

För lokala näringsidkare i Kungälv utgör fästningen en viktig turistmagnet som bidrar till hela regionens ekonomi. Restauranger, hotell och butiker är beroende av besökarna som kommer för att uppleva den historiska miljön.

”Vi står inför ett avgörande ögonblick. Tiden har runnit ut och det är verkligen skarpt läge nu. Om inget görs kommer en av Sveriges viktigaste historiska platser att förfalla bortom räddning,” säger Jesper Eneroth.

Fastighetsverket, som förvaltar statens kulturhistoriska byggnader, har länge varnat för att underhållsbudgeten är otillräcklig för att bevara landets historiska skatter. Bohus fästning är bara ett av flera monument där akuta insatser krävs.

Trots upprepade försök har Dagens Nyheter inte lyckats nå finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), vars departement ansvarar för frågan.