Liberalerna vill se klasser för stökiga elever

En kall januaridag i Karlstad försöker Johan Mohamsson, partiledare för Liberalerna, ingjuta nytt hopp hos partimedlemmarna under partiets riksmöte. I en tid då opinionssiffrorna konsekvent visar siffror långt under riksdagsspärren, och partiet brottas med interna meningsskiljaktigheter kring samarbetet med Sverigedemokraterna, beskriver Mohamsson mötet som en ”kick-off” inför den kommande valrörelsen.

Framför de samlade partimedlemmarna riktar Mohamsson omedelbart fokus mot en av Liberalernas kärnfrågor – skolan. Han målar upp en dyster bild av den svenska skolans situation och hävdar att Sverige hamnat i ”EU:s bottenliga” vad gäller disciplin i klassrummen.

”Vi kommer att be svenska folket om fortsatt förtroende att leda omläggningen till en borgerlig skolpolitik, till ordning och reda i varje klassrum,” förklarar Mohamsson med eftertryck.

Partiet har tidigare förespråkat klassrum i ”lagom” storlek, med en referens till det tak på 25 elever som fanns innan skolans kommunalisering på 1990-talet. Men under riksmötet presenterar Mohamsson ett nytt vallöfte som väcker uppmärksamhet bland de församlade.

”I dag vill jag därför presentera ett nytt vallöfte. Liberalerna vill se hjälpklasser i varje skola för elever som stör undervisningen,” säger han.

Medveten om den potentiella kritiken mot förslaget, försöker Mohamsson omedelbart bemöta invändningar om att sådana hjälpklasser skulle kunna stigmatisera barn. Han betonar att syftet är att ge eleverna professionell hjälp från speciallärare eller pedagoger med särskild utbildning för att stödja barn med särskilda behov.

”Därför kommer det att vara en prioriterad fråga för oss när vi vinner valet i höst,” fortsätter han med en optimism som står i stark kontrast till partiets nuvarande opinionsläge.

Mohamssons skolpolitiska vision sträcker sig bortom klassrumsdisciplin. Han lovar att avskaffa så kallade glädjebetyg och utöka bokbestånden i skolbiblioteken. Dessutom målar han upp en bild av en fysiskt förändrad skolmiljö.

”Skolan kommer också att vara vacker igen. Bort från fula baracker. Till riktiga kunskapstempel som man får gåshud av att se,” säger han med emfas.

Talet övergår sedan till att behandla det kontroversiella regeringssamarbetet med Sverigedemokraterna. Detta samarbete har skapat djupa sprickor inom partiet, men Mohamsson försvarar det med att Liberalerna har valt ”ansvarstagande före avståndstagande”.

”Det finns bara en ansvarsfull slutsats att dra: Friheten behöver det blågula samarbetet fyra år till,” förklarar han.

Mohamsson bekräftar även partiets ställningstagande från mars månad – att Liberalerna är redo att ingå i en regering tillsammans med Sverigedemokraterna om Tidöpartierna skulle vinna valet i höst. Han förtydligar att alla fyra Tidöpartier i så fall ska ingå i en gemensam regering.

Enligt Mohamsson skulle en sådan regering fortsätta kampen mot gängkriminalitet, satsa på kärnkraft och stärka Sveriges samarbete inom EU och Nato. Han avslöjar även att en sådan regering skulle inleda utredningar om att införa euron som valuta i Sverige.

I en tydlig kontrastering mot de politiska motståndarna beskriver Mohamsson alternativet till den nuvarande regeringskonstellationen som ”en farlig vänstersväng”. De rödgröna partierna liknar han vid ett ”dysfunktionellt grupparbete” i skolan, en liknelse som framkallar skratt bland åhörarna i kongressalen.

”Låt oss inte ge dem nycklarna till Rosenbad i höst. För med facit i hand är vårt samarbete bäst för Sverige,” avslutar Mohamsson sitt tal.

Riksmötet fortsätter nu i Karlstad, där Liberalerna försöker samla kraft inför en valrörelse som kan bli avgörande för partiets framtid. Med historiskt låga opinionssiffror och interna meningsskiljaktigheter står mycket på spel för det historiska mitten-högerpartiet.