Man attackerade S-toppen: ”Skrek landsförrädare”

På lördagen utsattes kommunalrådet Jonas Attenius (S) i Göteborg för en attack. En man ska ha hotat att dränka honom och kallat honom ”landsförrädare”. Själv beskriver han händelsen som en ny nivå av hot mot förtroendevalda.

– Nu är det skarpt läge. Nu smäller det, säger Attenius till Dagens Nyheter.

Exakt var och hur attacken gick till är ännu inte känt. Attenius har inte lämnat några detaljer om platsen, men han har varit tydlig med att hotet var på allvar. Han är en av Socialdemokraternas ledande politiker i Göteborg och har under flera år haft tunga uppdrag i stadshuset.

Attacken väcker frågor om säkerheten för politiker i Sverige. Under det senaste decenniet har antalet anmälda hot och våld mot förtroendevalda ökat. Särskilt utsatta är lokalpolitiker, som ofta saknar det personskydd som ministrar och partiledare har. Flera kommunalråd har i tidigare undersökningar berättat om trakasserier, näthat och fysiska angrepp.

Jonas Attenius tillhör den politiska ledningen i en av Sveriges största städer. Göteborg har länge varit ett socialdemokratiskt fäste, men de senaste årens politiska debatt har varit hård. Maktbyten, skandaler och en polariserad samtalsklimat har präglat stadshuset. I det sammanhanget är en attack mot en ledande S-politiker en allvarlig händelse som sträcker sig långt utanför Göteborg.

Hotet om att dränka någon och benämningen ”landsförrädare” signalerar en retorik som går bortom politiska meningsmotsättningar. Att stämpla en folkvald politiker som förrädare innebär att se personen som en fiende snarare än en motståndare. Forskare och polis har flera gånger varnat för att sådant språkbruk kan normalisera våld och göra att fler tar steget från ord till handling.

Attenius egna ord – att det nu är ”skarpt läge” och att det ”smäller” – kan tolkas som ett uttryck för den oro som många politiker bär på idag. När hotbilden blir mer konkret påverkas också demokratin. Förtroendevalda ska kunna utföra sitt uppdrag utan att riskera livet, men verkligheten ser annorlunda ut för många, framför allt på lokal nivå.

Polisen har ännu inte kommunicerat någon officiell information om händelsen. Det är oklart om en anmälan har upprättats och om Attenius har fått extra skydd. I sådana här fall görs ofta en hot- och riskbedömning, men för kommunalpolitiker är det ovanligt med personskydd. Den här attacken kan komma att aktualisera diskussionen om säkerheten för alla folkvalda, inte bara på riksplanet.

Samhällsdebatten har under senare år blivit allt råare. Sociala medier har gjort det möjligt att sprida hot och hat snabbt och brett. Samtidigt visar undersökningar att allt fler politiker överväger att lämna sina uppdrag på grund av otrygghet. Det är en utveckling som riskerar att tysta demokratin.

Jonas Attenius har ännu inte sagt hur han mår efter det inträffade, men hans uttalande visar att han ser allvarligt på situationen. För Socialdemokraterna i Göteborg är han en central person, och en attack mot honom är även en attack mot det politiska systemet.

Det återstår att se vilka juridiska och politiska konsekvenser händelsen får. Men en sak är tydlig: när politiker inte längre kan röra sig fritt i samhället utan att utsättas för våld, står demokratins grundprinciper på spel. Frågan är inte längre om något måste göras, utan hur snabbt och hur kraftfullt samhället kan svara.