Varför röstar så många i Lomma och så få i Haparanda?

Förtidsröstningen är i gång, och i Haparanda var den pensionerade 64-åringen Ole Blomberg bland de första i kön. Han tillhör dem som brukar rösta, men i gränsstaden är det många som stannar hemma på valdagen.

– När jag var riktigt ung röstade jag inte, men nu gör jag det sedan länge. Kriminalitet, klimat och energi är viktiga frågor som är på tapeten, säger han.

I förra riksdagsvalet röstade 69 procent i Haparanda, långt under rikssnittet på 84 procent. Därmed var kommunen sämst i landet. Bland dem som avstår finns 37-årige Andreas Petäjämaa, som arbetar med elektroniktestning i en second hand-butik.

– Jag tänker inte rösta den här gången heller. Ska jag vara uppriktig så är det för att jag har blivit alldeles trött på alla politiker, säger han.

Han saknar förtroende för kandidaterna och anser att partierna inte kan samarbeta. Rikspolitiken upplever han som något som utspelar sig långt borta i Stockholm.

Haparanda ligger dock nära Finland. Staden sitter i praktiken ihop med finska Torneå, och många invånare har finsk bakgrund. Enligt Ole Blomberg kan det påverka intresset för svenska val.

– De har nära till sitt hemland, faktiskt bara över älven. Jag tror att det ligger mycket i det, när det gäller valdeltagande, säger han.

För att höja engagemanget har kommunens valnämnd annonserat i finska tidningar och anlitat personal inom äldreomsorgen för att sprida information på svenska och finska.

– Vi har nog nått ut till 300–400 personer på det sättet. De får också veta vilka möjligheter som finns med ambulerande röstmottagare och budröstning, säger Hanna Pitkänen, valsamordnare i Haparanda.

Kommunen har även vänt sig till unga via Snapchat. När förtidsröstningen öppnade var trycket stort.

– Det var kö när vi öppnade, säger Hanna Pitkänen.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, konstaterar att valdeltagandet är ett mått på hur integrerade invånarna är i samhället. Socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll.

– Ju fler med jobb, höga utbildningar, höga inkomster och som kan svenska, desto högre blir också valdeltagandet, säger han.

I Haparanda lämnade 35 procent av eleverna i fjol nian utan gymnasiebehörighet. Knappt 30 procent av de vuxna har studerat vidare efter gymnasiet. Även det geografiska läget kan ha betydelse, enligt professorn.

– I gränstrakterna kan det finnas grupper som inte känner sig lika inne i värmen som andra.

Han pekar också på att äldre är en viktig grupp i valarbetet.

– Bland de allra äldsta är valdeltagandet ett större problem än bland förstagångsväljare, säger han.

I Haparanda har hemtjänstpersonalen engagerats för att nå äldre. Enligt Henrik Ekengren Oscarsson kan det ge effekter, inte minst eftersom många inte känner till att det går att boka hembesök av röstmottagare. Men det mest effektiva är när familj och vänner rekryterar varandra.

– Vi människor är sociala djur. I forskningen brukar man säga att valhandlingen är en social handling, säger han.

Kontrasten mot Lomma i Skåne är stor. Där röstade 92,4 procent i riksdagsvalet 2022, högst i landet. I valkretsen Lomma hamn var siffran ännu högre.

När förtidsröstningen öppnade i Lomma stationshus var trycket stort från start.

– De har varit ivriga. Över hundra personer bara de första timmarna, säger röstmottagaren Viktor Widebeck.

Lomma var länge ett arbetarfäste med tegelbruk och eternitfabrik, men har under senare år blivit en attraktiv pendlingsort för företagsledare och akademiker. Över 70 procent av invånarna har eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten är låg och medianlönen ligger nästan 10 000 kronor över rikssnittet.

Ingrid Widén, 67, pensionerad från vården, ser utbildningsnivån som en viktig förklaring.

– Folk som bor här läser på och inser vikten av att rösta, säger hon.

Samtidigt finns lokala problem. Hon pekar på att det byggs bostäder främst för välbärgade och att äldreomsorgen, som tagits tillbaka i kommunal regi efter år på entreprenad, fortfarande dras med brister.

Pontus Hallqvist, 66, röstade på förmiddagen och säger att politik är ett ständigt samtalsämne i kommunen, inte minst den omdiskuterade gymnasieskolan som byggs trots ett nej i en lokal folkomröstning.

– Här finns ett engagemang, det tror jag spelar stor roll, säger han.