Mohamsson: Åkesson är väl stressad över Markus Allard

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har under helgen ringt runt till sina borgerliga kollegor för att mana till samling. Enligt uppgifter som Expressen var först med ska hon ha bett partiledarna på högersidan att visa ledarskap och hålla ihop inför valet – i stället för att ägna sig åt interna konflikter.

Bakgrunden är den senaste tidens turbulens inom Tidösamarbetet, där företrädare för de fyra partierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – har kritiserat och pikats varandra. Mohamsson bekräftar i en intervju med DN att hon ville ringa runt och samtala efter de spänningar som kommit till ytan.

– Mitt syfte var egentligen bara att försöka vara lite storasyster, trots att jag är nyast i den här gruppen, säger hon.

Liberalen, som är partiledare för det minsta partiet i Tidökonstellationen, menar att de fyra partierna gärna får vara olika men att de måste hålla samman om makten ska behållas.

– Det är lite sjukt att det är jag med mina två procent som är den som tänker på laget, säger Mohamsson.

Under valrörelsen har hon upprepat att Liberalerna historiskt har ingått i alla borgerliga regeringar i modern tid, och att partiet är avgörande om högersidan ska kunna styra vidare. Där går hon nu i direkt polemik mot statsminister Ulf Kristersson (M).

Kristersson har i en intervju med DN fått frågan om högersidan kan vinna valet även om Liberalerna inte klarar riksdagsspärren. Svaret var tydligt:

– Ja, det kan vi absolut göra, sade han.

Den uppfattningen tillbakavisas dock bestämt av Mohamsson. Hon pekar på mätningar som visat att M, KD och SD tillsammans aldrig nått majoritet utan Liberalerna.

– Matematiken talar emot honom, säger hon.

Hon går så långt att hon säger att regeringsunderlaget i praktiken faller utan L.

– Utan Liberalerna hade Ulf Kristersson inte varit statsminister. Ebba Busch hade inte suttit i regeringen. Sverigedemokraterna hade inte kunnat få igenom sin politik.

Samtidigt vilar en stor osäkerhet över Liberalernas framtid. Partiet har under en längre tid legat nära eller under fyraprocentsspärren i opinionen, och frågan är om partiet över huvud taget tar sig in i riksdagen.

SD-ledaren Jimmie Åkesson har nyligen satt ett tydligt ultimatum. I en intervju med SVT sade han att om Liberalerna inte når 3,5 procent med tio dagar kvar till valet, så borde ingen Tidöväljare rösta på partiet. Uttalandet var ovanligt skarpt och riktat direkt mot ett av de egna samarbetspartierna.

Mohamsson säger att hon inte ägnar sig åt Åkessons deadline över huvud taget.

– Jag är ute och kampanjar och gör allt jag kan för att se till att det blågula laget vinner, säger hon.

I stället tolkar hon uttalandet som ett tecken på att SD-ledaren själv är pressad. Hon anser att kritiken mot henne och Ebba Busch (KD) är ett sätt att avleda uppmärksamheten.

– Han ger sig på mig och Ebba. Han är väl stressad över Markus Allard eller någonting som gör att han ger sig på oss, säger Mohamsson.

Konflikten illustrerar den spänning som funnits inom Tidösamarbetet under hela mandatperioden. Även om partierna enats i en gemensam politik på flera områden, inte minst inom migration, kriminalitet och energi, har samarbetet gång på gång utmanats av interna slitningar.

Liberalernas situation är extra utsatt. Partiet befinner sig i en politisk hake: det är för litet för att ha en självklar maktposition, men tillräckligt stort för att kunna vålla problem för de övriga högerpartierna om det faller ur riksdagen.

Om Liberalerna åker ur skulle det inte bara ändra den parlamentariska kartan. Det skulle också förändra förutsättningarna för en framtida borgerlig regering. M, KD och SD skulle i så fall behöva se sig om efter andra stödpartier eller regera i minoritet med ett tunnare underlag.

För Mohamsson är budskapet därför enkelt: utan Liberalerna står det borgerliga projektet på svagare grund. Frågan är om det räcker för att övertyga väljarna i tid.

Valdagen närmar sig, och den politiska temperaturen är hög. Med bara några veckor kvar återstår att se om Liberalerna klarar spärren – och om Tidöpartierna förmår hålla samman under pressen.