Intern strid i Liberalerna inför avgörande landsmöte

Det ringer och sms:as konstant till Cecilia Rönn när Dagens Nyheter träffar henne i riksdagen på måndagen. Motståndarna till partiledaren Simona Mohamssons avtal med Sverigedemokraterna mobiliserar inför Liberalernas landsmöte på söndag.

”Det är full aktivitet i partilandet,” konstaterar Cecilia Rönn, 45-årig ekonomiskpolitisk talesperson från Halland, som många besvikna liberaler nu sätter sitt hopp till.

Insatserna är höga. Vid söndagens möte ska Mohamsson väljas om till partiordförande. Om ombuden röstar nej avgår hon tillsammans med övriga L-ministrar, vilket kan utlösa en regeringskris.

Till skillnad från många politiker saknar Rönn en traditionell bakgrund med år i ungdomsförbund. Hon var över 30 år innan hon engagerade sig politiskt.

”När mina äldsta barn började skolan hade jag mycket åsikter om den. I stället för att sitta hemma och tycka att andra inte gör ett bra jobb kan jag försöka göra skillnad själv,” förklarar hon.

Efter många år i näringslivet ansåg hon dessutom att politiker ofta saknade tillräcklig kunskap om företagens verklighet. Hon gick en kurs hos ett studieförbund kallad ”Nyfiken på politik” och läste alla partiprogram.

”Det kändes att Liberalerna var mitt parti,” säger Rönn. Hon beskriver hur partiet kombinerar ett bra skyddsnät, som hon själv hade under sin uppväxt, men utan kollektivistiskt tillbakahållande.

Rönn växte upp som nummer tre i en syskonskara på sju i Veddige utanför Varberg. Hennes far arbetade som svetsare och modern som lokalvårdare, båda på ortens stora arbetsgivare Strängbetong.

”Jag har upplevt mycket ekonomisk stress under min uppväxt. Mina föräldrar fick lämna huset när jag var sju. Min pappa arbetade i tio år både på natten som tidningsbud och på dagen som svetsare.”

Hon var den första i familjen att studera efter gymnasiet.

”Friheten i att utbildningen är kostnadsfri, och att samhället tror på en var man än kommer ifrån, är för mig väldigt avgörande. Det tillsammans med att jag verkligen inte gillar jantelagen, som jag upplevt ganska mycket under min uppväxt.”

Efter drygt tio år som medlem har Rönn bland annat varit förtroendevald i Varbergs kommun. Vid valet 2022 blev hon riksdagsledamot och är sedan 2023 partiets ekonomiskpolitiska talesperson.

De senaste dagarna, när uppgifter började läcka om att Liberalerna skulle släppa in Sverigedemokraterna i regeringen, beskriver hon som känslomässigt turbulenta.

På frågan om vad skillnaden är mellan att samarbeta med SD, som man redan gör inom Tidöavtalet, och att regera tillsammans med dem, svarar hon:

”Jag är övertygad att om man ska regera tillsammans behöver man dela samma värdegrund. Vi samarbetar i Tidöavtalet, löser allvarliga samhällsproblem och kan komma överens i sakfrågor. Men när det gäller regeringsmakten behöver man också dela en långsiktig vision och riktning för Sverige. Det tycker jag inte att ett liberalt och ett nationalkonservativt parti kan göra.”

Rönn exemplifierar med att Sverige har blivit starkt genom öppenhet mot omvärlden, som kunskapsnation som värnar frihandel, och genom att människor från andra delar av världen kommit hit och bidragit.

”Jag är övertygad om att vi måste fortsätta i den riktningen. För att klara både vår tillväxt och vår välfärd behöver vi på ett ansvarsfullt sätt välkomna människor som vill bidra.”

Som en av åtta personer i partistyrelsen har Rönn reserverat sig mot SD-avtalet. När hon tillfrågas om sin roll inför landsmötet säger hon:

”Det är viktigt att vi får göra vår röst hörd och säger varför vi inte står bakom beslutet. Sedan är upplägget sådant att man inte får diskutera själva sakfrågan på landsmötet. Tyvärr.”

På frågan om hon kan tänka sig att ställa upp som motkandidat till Mohamsson svarar hon undvikande:

”Ska det finnas en motkandidat så ska det vara en person som har stort stöd i förbunden. Jag kan inte svara på den frågan i dagsläget.”

Det så kallade ”Sverigelöftet” mellan SD och Liberalerna innehåller 15 punkter, bland annat att alla fyra Tidöpartier ska eftersträva regeringssamverkan om de vinner nästa val, att en folkomröstning om euroanslutning ska hållas 2030, och att skolan ska förstatligas med utfasning av vinstintresset.

Om Mohamsson inte får förtroende på söndagens landsmöte har samtliga liberala ministrar hotat att avgå, vilket skulle kunna utlösa en regeringskris. Men Rönn avfärdar ansvaret för detta: ”Det får du fråga ministrarna om. Det är deras ansvar.”