MP: ”Väldigt tydligt hur långt vi har pressat dem”

De så kallade tonårsutvisningarna, som varit föremål för intensiv debatt i Sverige, har varit vilande sedan mars i väntan på att Tidöpartierna skulle utreda förändringar i regelverket. Under måndagen presenterade migrationsminister Johan Forsell (M) regeringens förslag på en ny lagstiftning som ska hantera situationen för unga vuxna som riskerar utvisning.

Regeringens förslag innehåller flera väsentliga förändringar. Bland annat föreslås att åldersgränsen för att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till föräldrar höjs från 18 till 21 år. Dessutom öppnas möjligheten för ungdomar som redan har lagakraftvunna utvisningsbeslut att ansöka om nytt uppehållstillstånd. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

Enligt förslaget kommer personer som fått utvisningsbeslut under 2025 eller 2026 och som befinner sig i Sverige att kunna ansöka om uppehållstillstånd enligt den nya ventilen, förutsatt att de är mellan 18 och 21 år. Även de som redan lämnat landet kommer att kunna söka uppehållstillstånd från utlandet. En särskild övergångsbestämmelse föreslås gälla fram till 1 januari 2028, som innebär att den som haft uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn någon gång under de senaste tre åren ska kunna söka uppehållstillstånd utan att behöva lämna landet.

Utvisningarna har mött omfattande kritik under våren från både civilsamhälle och opposition. Annika Hirvonen, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson, välkomnar förändringarna men menar att de är ett resultat av hårt tryck från samhället snarare än ett aktivt val från regeringen. Hon uppmanar alla oppositionspolitiker, medborgare och ungdomar som drivit frågan att känna sig ”otroligt stolta”.

”Det är väldigt tydligt hur långt vi har pressat dem. Tack vare det stora folkliga engagemanget har regeringen till slut tvingats inse att de inte kan vinna på sin utvisningspolitik”, säger Hirvonen.

Samtidigt uttrycker hon oro för att det fortfarande kommer att finnas ungdomar som inte omfattas av lagändringarna, särskilt de som redan hunnit fylla 21 år och blivit utvisade. Hon kritiserar också regeringen för att använda ”dubbla måttstockar” när det gäller hastigheten i migrationspolitiken. Hon pekar på att när det handlar om lagar som ska förenkla utvisningar kan processen gå fort, medan hjälpande åtgärder drar ut på tiden. Många ungdomar kommer att leva i ovisshet fram till oktober om hur deras fall kommer att bedömas.

Ida Karkiainen (S), Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson, skriver till Dagens Nyheter att hon hade velat se en lösning ”helst igår”, men att det är positivt att regeringen nu kommer med besked. Hon betonar dock att socialdemokraterna kommer att analysera förslaget noggrant innan de tar ställning. Karkiainen är djupt kritisk till den otydlighet och senfärdighet som regeringen visat i frågan och vill nu granska om det finns delar i förslaget som behöver justeras för att skapa den bästa lösningen för de berörda ungdomarna.

Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Niels Paarup Petersen betecknar regeringens förslag som en förbättring men inte som en fullständig lösning. Han är positiv till att regeringen lyssnat på kritiken angående 21-årsgränsen, men ser stora utmaningar i hur man ska lösa situationen för dem som redan befinner sig i Sverige. Han är dock kritisk till vad han uppfattar som regeringens bakomliggande motiv.

”Det här är en lösning på deras opinionssiffra, inte för att de tycker att det är ett problem som borde lösas. Det är min absoluta uppfattning”, säger Paarup Petersen.

Även Vänsterpartiet välkomnar de föreslagna ändringarna. Tony Haddou (V) noterar att regeringen plockar upp många av de förslag som Vänsterpartiet tidigare har lagt fram. Däremot menar han att den nya ventilen inte innebär någon verklig lösning eftersom tillfälliga uppehållstillstånd fortfarande är huvudregel. Om regeringen menar allvar med att stoppa tonårsutvisningar måste de unga få permanenta uppehållstillstånd, enligt Haddou.

Frågan om tonårsutvisningar har under våren blivit en av de mest uppmärksammade och känslomässigt laddade frågorna i svensk migrationspolitik. Det stora folkliga engagemanget, med demonstrationer och opinionsyttringar runt om i landet, har tydligt påverkat den politiska processen. Nu återstår att se hur förslaget kommer att tas emot i riksdagen och vilka eventuella justeringar som kan komma att göras innan lagändringarna träder i kraft.