”När gråzonsbarnen börjar gymnasiet tar det ofta stopp”

En skolas kamp för ”gråzonsbarnen” – utsatta elever utan rätt stöd

Förra veckans artikel om elever med svag teoretisk begåvning har väckt starka reaktioner i skolvärlden och bland beslutsfattare. Liberalernas oppositionsborgarråd i Stockholm, Jan Jönsson, är en av dem som nu ser en möjlighet att lyfta en fråga han länge kämpat för.

”Vi har försökt uppmärksamma det här vid flera tillfällen men utan framgång. Så det är bra att det blir uppmärksammat nu,” säger Jönsson, som har en omfattande bakgrund inom skolväsendet både som rektor och speciallärare.

Utifrån sina erfarenheter med elever som har svag teoretisk begåvning – barn som går i vanliga skolan men presterar lågt i begåvningsutredningar – har Jönsson nyligen tagit initiativ till förändring. För bara två veckor sedan lade han fram en skrivelse i utbildningsnämnden om att utöka arbetet med lovskolor och särskilt stöd för dessa elever, som han kallar ”gråzonsbarnen”.

Våren 2023 motionerade Jönsson dessutom om att införa en särskild handlingsplan för elevgruppen. Motionen besvarades med att Stockholms stad redan utvecklat stödinsatser, bland annat genom fler särskilda undervisningsgrupper, och att ytterligare handlingsplaner riskerade att missa målet.

”En handlingsplan gör varken till eller från om den inte följs upp med konkreta åtgärder. Men samtidigt behöver vi som politiker göra mer för de här eleverna som finns på alla skolor,” framhåller Jönsson.

Han föredrar termen ”gråzonsbarn” eftersom dessa elever kan ha styrkor inom vissa områden samtidigt som de har stora svårigheter inom andra. Enligt Jönsson finns det en svensk skolpolitisk tradition att betrakta dessa elever som helt vanliga, vilket leder till att deras behov ofta förbises.

”Det finns en idealbild av hur det borde fungera i den svenska skolan vilket gör att den här gruppen inte blir synlig och tappas bort,” förklarar han.

Även om tanken med stödinsatser i vanliga klasser är god, menar Jönsson att dessa elever ofta försvinner i statistiken och rapporterna. När det talas om att var femte elev inte klarar grundskolans mål och stängs ute från gymnasiet, är det oklart hur många av dem som tillhör denna kategori.

”Hur många är väldigt svårt att säga, särskilt som många av dem har en omfattande skolfrånvaro. Men de ingår definitivt i den gruppen,” säger Jönsson.

Övergången till gymnasiet utgör en särskild utmaning. I grundskolan kan omfattande insatser sättas in för att hjälpa eleverna nå godkända betyg. Men väl i gymnasiet möter de ofta nya hinder.

”När de kommer in på gymnasiet kan det ta stopp redan under den första terminen eftersom det inte finns samma stödsystem som i grundskolan,” förklarar Jönsson. ”De kanske har gått i en särskild undervisningsgrupp med åtta elever och kommer nu till en stor klass med 30 elever. Läxhjälpen och det individuella stödet kanske också försvinner och de slås ut och blir sjuka.”

Till skillnad från elever med diagnosticerad intellektuell funktionsnedsättning, som har tillgång till stödsystem som LSS och anpassade arbetsplatser, hamnar elever med svag teoretisk begåvning ofta i ett ingenmansland.

Positiva förändringar kan dock vara på väg. Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket, arbetar för närvarande med att ta fram nya läroplaner och ett nytt betygssystem som ska införas hösten 2028.

”En viktig del är att anpassa kursplanernas nivå till elevernas kognitiva utveckling,” säger Dahlén.

De nya läroplanerna kommer att lägga större fokus på grundläggande kunskaper och ställa mindre krav på självständig analys och reflektion, särskilt i lägre åldrar. Dessutom ska skolorna testa eleverna i början av läsåret för att tidigt identifiera vilka som behöver extra stöd, istället för att vänta till nationella prov i slutet av terminen när många redan misslyckats.

För gymnasieskolan planeras också betydande förändringar. ”De extra anpassningarna ska tas bort och ersättas av en ny form av stödundervisning,” berättar Dahlén. Även betygssystemet ska reformeras, bland annat genom att den skarpa gränsen för icke godkänt (F) tas bort.

Med dessa förändringar hoppas Skolverket kunna skapa bättre förutsättningar för ”gråzonsbarnen” att lyckas i skolan och därmed förbättra deras framtidsutsikter.