Ny lag ska stoppa gängens mordannonser

En ny lagstiftning träder i kraft på onsdagen som ger svenska polisen kraftfulla verktyg att bekämpa kriminella gängs rekrytering via sociala medier och chattplattformar. Lagen innebär att polisen kan kräva att digitala plattformar omedelbart tar bort kanaler som används för brottsrekrytering, med risk för betydande böter vid bristande efterlevnad.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer har polisen hittills saknat tydligt lagstöd för att kräva att brottsannonser tas ned från digitala plattformar. Den nya lagstiftningen ska nu skapa det nödvändiga rättsliga ramverket för att effektivt kunna stoppa den digitala rekryteringen till gängkriminalitet.

Gängens rekryteringsannonser på nätet liknar ofta vanliga jobbannonser och publiceras i chattkanaler på stora plattformar. Annonserna kan handla om allvarliga våldsbrott, allt från att kasta handgranater till uppdragsmord. Denna typ av öppen rekrytering har blivit ett växande problem i kampen mot gängkriminaliteten i Sverige.

Den nya lagen ställer strikta tidskrav på plattformsbolagen. När polisen kräver att en kanal ska tas bort måste det ske så snabbt som möjligt, dock senast inom en timme från begäran. Denna snabba responstid är avgörande för att hindra spridning av brottsligt innehåll och förhindra att fler unga personer rekryteras.

Bolag som inte följer polisens direktiv riskerar böter på upp till fem miljoner kronor. Straffnivån varierar beroende på hur allvarlig överträdelsen är. Gunnar Strömmer förklarar att det kan röra sig om allt från ren slarv till situationer där bolag medvetet och systematiskt ser mellan fingrarna när gäng rekryterar på deras plattformar.

Om rekryteringen bedöms ske systematiskt kan sanktionsavgiften bli ännu mer kännbar. I sådana fall kan bötesbeloppet uppgå till hela fyra procent av leverantörens globala omsättning. Detta är en avsevärd summa för stora internationella techbolag och ska fungera som en kraftfull avskräckande effekt.

Med den nya lagstiftningen blir Sverige först inom EU att använda en lag riktad mot gängrekrytering som liknar den lagstiftning som redan finns för att avlägsna terrororganisationers rekryteringsmaterial från nätet. Detta visar på den svenska regeringens ambition att ligga i framkant i kampen mot organiserad brottslighet.

Diana Qudhaib, presstalesperson för polisens nationella operativa avdelning (Noa), beskriver hur de kriminella nätverken arbetar. Gängen använder framför allt plattformar som Tiktok och Snapchat för den initiala kontakten, för att sedan flytta över samtalen till krypterade tjänster som Signal.

Gängens metoder utvecklas ständigt för att undvika upptäckt. Större grupper som tidigare användes för rekrytering har bytts ut mot mindre enheter. I flera fall har gängen köpt upp befintliga chattgrupper där medlemmar tidigare diskuterat helt legitima ämnen som datorspel eller fotboll, och sedan omvandlat dessa till kanaler för brottslig verksamhet.

Qudhaib påpekar att situationen är särskilt problematisk eftersom samarbetsviljan helt saknas från Signal, som är den vanligast förekommande krypterade meddelandetjänsten i dessa sammanhang. Detta försvårar polisens arbete avsevärt.

Samtidigt beskriver Qudhaib att polisen har ett nära samarbete med många av techbolagen, och att de allra flesta visar vilja att göra mer och samarbeta med polisen för att skydda barn. Trots detta anser polisen att bolagen behöver ta ett större ansvar och agera mer proaktivt genom att själva sanera sina plattformar från den här typen av innehåll, snarare än att endast reagera på polisens begäran.

Den nya lagstiftningen representerar ett viktigt steg i arbetet mot gängkriminalitet och rekrytering av unga människor till brottslighet. Genom att sätta press på de digitala plattformarna och skapa tydliga juridiska ramar hoppas lagstiftarna kunna minska tillgängligheten av brottsligt innehåll och göra det svårare för gäng att rekrytera nya medlemmar via internet.