Nationella säkerhetsrådgivaren glömde anteckningsbok under Natos toppmöte

Under tisdagen och onsdagen förra veckan samlades Natos stats- och regeringschefer i den turkiska huvudstaden Ankara för ett toppmöte av stor strategisk betydelse. Bland deltagarna fanns statsminister Ulf Kristersson och försvarsminister Pål Jonson, som företrädde Sverige i det säkerhetspolitiskt viktiga mötet.

På plats befann sig även Niclas Kvarnström, som sedan drygt ett år tillbaka är Sveriges nationella säkerhetsrådgivare. Under mötet träffade han bland annat Turkiets presidents säkerhetsrådgivare Akif Cagatay Kilic för diskussioner om relationerna mellan Sverige, Turkiet och Nato. Detta möte fick dock en oväntad vändning när det framkom att Kvarnström glömt kvar en anteckningsbok i samband med toppmötet.

Enligt uppgifter till Dagens Nyheter har händelsen inträffat i Natos möteslokaler i Ankara. När DN sökte Niclas Kvarnström för kommentar avböjde han intervju och hänvisade till Regeringskansliets presstjänst, som bekräftade uppgifterna.

”Det stämmer att Niclas Kvarnström i samband med Natos toppmöte i Ankara lämnade kvar en anteckningsbok i Natos möteslokaler, där Nato ansvarar för säkerheten. Niclas Kvarnström har bedömt att anteckningsboken inte innehåller några säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter”, skriver Matilda Nehlmark vid Regeringskansliets presstjänst i ett mejl till DN.

Som nationell säkerhetsrådgivare har Niclas Kvarnström ett av de känsligaste uppdragen i den svenska regeringsapparaten. Han arbetar dagligen med frågor som rör Sveriges säkerhet och är statsministerns rådgivare i utrikes- och säkerhetspolitiska angelägenheter. Hans kansli ansvarar för krisledning och underrättelsesamordning samt stödjer det nationella säkerhetsrådet som leds av statsministern själv.

Ett och ett halvt dygn efter att Regeringskansliet bekräftat händelsen hade de ännu inte återkommit med svar på DN:s uppföljande frågor. Det saknas fortfarande information om vad anteckningsboken innehöll, hur länge den var borta, vem som hittade den eller om personal från turkiska myndigheter haft tillgång till den. Inte heller har det klargjorts om boken innehöll några sekretessbelagda uppgifter.

Det är viktigt att skilja på två typer av hemliga uppgifter. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är en juridisk term för information där ett röjande kan skada Sveriges säkerhet. Sekretess är däremot ett vidare begrepp som även kan omfatta andra typer av känsliga uppgifter. Enligt Regeringskansliet innehöll anteckningsboken inga säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, men om det fanns sekretessbelagd information har inte besvarats.

Tjänsten som nationell säkerhetsrådgivare inrättades hösten 2022 i samband med att Ulf Kristerssons regering tillträdde. Den första att inneha posten var den tidigare moderatledamoten Henrik Landerholm, som också är Kristerssons barndomsvän.

Landerholm tvingades lämna sin tjänst i januari 2025 efter att DN avslöjat att han glömt handlingar innehållande säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på en kursgård. Han åtalades för vårdslöshet med hemlig uppgift men friades i tingsrätten i september förra året. Domen har överklagats till Svea hovrätt och fallet är fortfarande inte avslutat.

Landerholms tilltänkta ersättare, Tobias Thyberg, avgick efter bara tolv timmar på posten. Detta skedde efter att DN ställt frågor om en bild av känslig karaktär som spridits av Thyberg. Niclas Kvarnström, som alltså är den tredje personen att inneha den känsliga posten, tillträdde den 28 juli förra året.

Händelsen i Ankara aktualiserar återigen frågor om hur känslig information hanteras på högsta nivå i den svenska regeringsapparaten. Med tre rådgivare på mindre än tre år, och nu ytterligare en incident med bortglömd dokumentation, kan det uppstå frågor om rutinerna kring säkerhetsskydd och hantering av känslig information.

I ljuset av Sveriges nyligen genomförda Nato-medlemskap och den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa har kraven på säkerhet och diskretion ökat ytterligare. Det nationella säkerhetsrådgivarkansliet har en nyckelroll i att samordna Sveriges säkerhetsarbete och hantera relationer med allierade länder, inte minst inom Natoramverket.

När det gäller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter finns det fyra olika säkerhetsklasser beroende på vilken skada ett röjande kan medföra för Sveriges säkerhet: kvalificerat hemlig vid synnerligen allvarlig skada, hemlig vid allvarlig skada, konfidentiell vid inte obetydlig skada, och begränsat hemlig vid endast ringa skada. Klassificeringen avgör vilka säkerhetsåtgärder som krävs vid hantering av dokumentation.