LVU-fall bakom kampanj: ”Kidnappar kristna barn”

Ett omhändertaget syskonpar i Hässleholms kommun har blivit föremål för en omfattande internationell uppmärksamhet, där amerikanska konservativa medier och kristna organisationer hävdat att Sverige ”kidnappar kristna barn”. Demonstrationer har ägt rum både i Sverige och internationellt, och svenska företrädare har uppvaktats i ett försök att påverka ärendet.

I lördags den 11 juli samlades ett trettiotal personer på Sergels torg i Stockholm med blågula plakat för att demonstrera mot socialtjänstens beslut. Dagen innan hade gruppen mobiliserat utanför riksdagen. Liknande demonstrationer har arrangerats på flera platser internationellt som stöd till föräldrarna.

Ärendet har sitt ursprung i december 2022, när en av döttrarna slog larm om att hon utsatts för våld i hemmet. Enligt uppgifter ska föräldrarna även ha hotat med konsekvenser om flickan berättade om våldet. Initialt placerades flickan och hennes syster frivilligt hos socialtjänsten i väntan på en utredning, men föräldrarna drog senare tillbaka sitt samtycke.

I januari 2023 fattade Hässleholms kommun beslut om att omhänderta döttrarna enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Detta skedde trots att dottern senare drog tillbaka sin berättelse och hävdade att hon ljugit om misshandeln. Socialtjänsten fann dock inte den ändrade historien trovärdig.

Förvaltningsrätten i Malmö har i sin bedömning kommit fram till att det finns en påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skadas på grund av fysisk och psykisk misshandel i hemmet. Domstolen har därmed fastställt omhändertagandet.

Polisens brottsutredning gällande misshandel lades emellertid ned, och föräldrarna förnekar bestämt att de utsatt barnen för våld. I stället hävdar de att omhändertagandet är en konsekvens av familjens kristna tro. Flickornas pappa uttryckte till den amerikanska nyhetskanalen Fox News att han inte skulle rekommendera någon med familj och kristna värderingar att bo i Sverige.

Fallet har fått betydande internationell uppmärksamhet, främst genom Fox News. Flera amerikanska konservativa och kristna medier, internationella kampanjorganisationer och politiker har drivit på budskapet att Sverige kidnappar kristna barn. Den svenska mediekanalen Kvartal var först med att rapportera om fenomenet.

I domar som Dagens Nyheter tagit del av framgår dock en mer nyanserad bild. Enligt förvaltningsrättens dom från februari 2023 har föräldrarnas starka kristna tro använts som ett verktyg för att kontrollera flickorna. Domen uttrycker att döttrarna ”är uppväxta i ett starkt religiöst hem som begränsar dem genom bland annat vilken klädsel de ska ha och vilka aktiviteter som är godkända”. Föräldrarna nekar till att de tvingat döttrarna att leva efter religiösa värderingar.

Sus Lantz, socialchef i Hässleholms kommun, bekräftar att kommunen utsatts för en påverkanskampanj men vill inte ställa upp på en intervju. I ett skriftligt uttalande tillbakavisar hon bestämt uppgiften om att religion varit en grund för omhändertagandet. ”Religion är inte en grund för att omhänderta ett barn utan det måste alltid utgå ifrån att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas. Det kan då handla om missförhållanden i hemmiljön eller att barnets eget beteende innebär risker”, skriver hon.

Myndigheten för psykologiskt försvar har kännedom om fallet men uppfattar inte kampanjen som ett angrepp på Sverige eller svenska intressen från främmande makt eller andra utländska aktörer. Myndigheten konstaterar att även om tidigare LVU-kampanjer påverkat säkerhetsläget negativt i Sverige, är detta fall i nuläget inte jämförbart.

Svenska institutet, som följer mediebilden av Sverige internationellt, delar denna bedömning. Sofia Bard, chef för enheten för Sverigebildsanalys, skriver att man bedömer spridningen just nu som relativt liten jämfört med tidigare uppmärksammade LVU-fall.

Enligt LVU prövar förvaltningsrätten beslut om omhändertagande, och om ett barn har blivit omhändertaget omprövar man vården var sjätte månad. Föräldrar och barn har separata juridiska ombud i processen vars syfte är att företräda dem, och besluten kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstol.