Nya cykelgator på Södermalm – här är reglerna som gäller

Stockholm genomgår en omfattande omvandling av sin trafikstruktur där cykeln får allt mer utrymme på bekostnad av biltrafiken. Under de senaste två decennierna har biltrafiken till och från innerstaden minskat med hela 30 procent, medan cykeltrafiken nästan har fördubblats. Som en del av stadens arbete för säkrare cykelvägar har nya cykelgator införts, vilket innebär nya regler som både bilister och cyklister måste förhålla sig till.

Cykelgatan på Ringvägens lokalgator är ett av de senaste tillskotten. Sträckan, som trafikeras av cirka 5 500 cyklister och 600 bilar dagligen, har under sommaren fått sin nya status som cykelgata. Konceptet är inte helt nytt – det är en reglering som regeringen antog för flera år sedan och som nu implementeras på fler platser i huvudstaden.

”Cykelgator är en reglering som regeringen antog för några år sedan. Det innebär att cykeln prioriteras trots att cykling sker i blandtrafik med motorfordon. Detta har vi infört på ett antal gator och nu även Ringvägens lokalgator”, förklarar Malinda Flodman, pressansvarig för trafikkontoret.

De nya reglerna innebär konkreta förändringar för trafikanterna. På cykelgator får fordon inte köra fortare än 30 kilometer i timmen, vilket tydligt märks ut med vägmärken. Parkering är endast tillåten på särskilt anvisade parkeringsplatser. Bilister som kör in på en cykelgata har väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig där, och förare av motordrivna fordon måste anpassa sin hastighet efter cykeltrafiken. Dessutom gäller väjningsplikt när man kör ut från en cykelgata och någon annans färdväg korsas.

Trots de nya regelverken upplever många att det fortfarande råder oklarhet kring hur man ska förhålla sig på cykelgator och cykelbanor. Flodman menar att det är naturligt att det tar tid innan alla trafikanter vänjer sig vid de nya förhållandena.

En annan stor förändring har skett på Sveavägen på Norrmalm, en av Stockholms mest trafikerade gator. Här trafikeras sträckan av upp till 5 300 cyklister per dag. För att skapa plats för cykelbanor mellan Odengatan och Kungsgatan har antalet bilkörfält minskats från fyra till två. Ombyggnationen är dock inte helt färdig ännu.

”Det pågår fortfarande arbeten med trafiksignalerna mellan Odengatan och Kungsgatan, där trafiksignalerna ska trimmas in efter den nya utformningen. Under hösten kommer en utvärdering göras”, uppger Flodman.

Samtidigt pågår omfattande arbeten på Götgatan där tätskiktet till tunnelbanan som går under gatan byts ut. När arbetet är klart kommer området att ha tydligare markeringar för cykelbanor. Repslagargatans korsningar kommer att utformas så att cykeltrafiken prioriteras mer genom att korsande trafik får väjningsplikt, samtidigt som gångbanorna breddas. Detta omfattande projekt beräknas ta sju år att slutföra, och inom tio år förväntas liknande arbeten behöva genomföras även på Sveavägen.

Stockholm har en lång historia av att bygga om sina gator för att ge cyklister mer utrymme. Hornsgatan var först ut redan 1999, följt av Fleminggatan år 2000. Götgatan mellan Tjärhovsgatan och Åsögatan fick sin ombyggnad 2001, medan sträckan söder om Åsögatan följde 2015. Folkungagatan öster om Katarinavägen byggdes om 2003 och västra delen 2016. Klarabergsgatan förnyades 2017 och Vasagatan så sent som 2022.

Utvecklingen fortsätter i snabb takt. Nya cykelsträckor, cykelbanor och cykelgator blir allt vanligare när fler insatser för cyklister planeras i huvudstaden. Ett stort projekt är Stockholm Cykelbana, som ska omfatta en ny sträcka hela vägen från Hässelby till city. Till hösten planeras staden också att införa en cykelgata på Spettekaksvägen i Farsta.

Omvandlingen av Stockholms trafikstruktur är en del av en större trend i europeiska storstäder där hållbara transporter prioriteras. Med minskad biltrafik och kraftigt ökad cykling förändras stadens gatubild, och arbetet med att skapa säkrare och mer attraktiva cykelvägar fortsätter i snabb takt.