Myndigheten för civilt försvar har kartlagt översvämningsrisker i 21 kommuner i Stockholms län genom sin rapport från Översvämningsportalen. Resultaten visar att tre av länets mest utsatta vattendrag riskerar att svämma över vid extremt skyfall, samtidigt som även områden längs Mälaren hotas av översvämning. Kartläggningen kommer i en tid då klimatförändringarna gör sådana översvämningar allt vanligare.

Förra veckan drabbades Stockholm av kraftiga regn som ledde till översvämningar vid Hötorget och i Solna tunnelbanestation, vilket är ett tydligt exempel på hur sårbara urbana miljöer är för intensiva nederbördsmängder. Kartläggningen syftar till att identifiera både hot och risk, där hot visar vilka områden vattnet kan nå och risk handlar om potentiella skador på människor, fastigheter, bostäder och naturmiljöer.

Johanna Sörensen, forskare vid Lunds universitet, förklarar problematiken kring extrema väderhändelser. Ett så kallat 100-årsregn innebär statistiskt sett ett mycket intensivt regn som förekommer en gång per hundra år. Men även mindre intensiva regn, som 10–20-årsregn, kan orsaka översvämningar, särskilt i tätbebyggda områden.

Skyfallen ger störst effekt i städer där det finns mycket hårda ytor som asfalt och betong samt brist på grönytor. Detta gör att vattnet rinner väldigt snabbt och avloppssystemen inte klarar av de stora vattenmängderna. Den urbana infrastrukturen blir därmed en försvårande faktor när extrema väderförhållanden uppstår.

Särskilt utsatta vattendrag

Bällstaån, som sträcker sig genom Järfälla och Sundbyberg, har identifierats som ett område med betydande översvämningsrisk. Om översvämningen når sitt högsta flöde kan vattnet påverka områden som Bromma, Spånga, Järfälla och Skälby. Särskilt drabbade skulle skolor, förskolor, sjukhus och personer som är folkbokförda i området vara. Dessutom finns det risk för att förorenad mark med kemiska ämnen eller gifter samt miljöfarliga verksamheter skulle översvämmas, vilket kan leda till sekundära miljökatastrofer.

Oxundaån, som löper genom Upplands Väsby och Täby, utgör också ett allvarligt hot. Vid en översvämning med högsta flöde skulle områden som Rotebro, Upplands Väsby och Bollstanäs riskera att bli översvämmade. I extrema fall skulle översvämningen slå hårt mot bostadsområden, skolor, myndigheter, miljöfarliga verksamheter, kommunikationsstationer, kulturhistoriska lämningar och badplatser. Den breda påverkan visar hur omfattande konsekvenserna kan bli för både samhällsfunktioner och kulturarv.

Vid Tyresån skulle områden som Trångsund, Sjödalen, Fagersjö, Kumla, Tyresö och Alby påverkas av en översvämning. I sitt högsta flöde skulle skolor, kulturhistoriska lämningar i Farsta, bostadsområden och naturreservat i områdena drabbas. Den geografiska spridningen av hotbilden visar att översvämningsrisken är ett omfattande problem som sträcker sig över stora delar av länet.

Historiska exempel och praktiska konsekvenser

Johanna Sörensen beskriver hur översvämningar praktiskt kan se ut genom att hänvisa till tidigare händelser i Gävle, Köpenhamn och Malmö. I dessa städer fick många invånare sina inventarier förstörda och gatorna fylldes med folk som hade ställt ut allt från källaren som hade blivit förstört. Ett särskilt allvarligt exempel var när arkivet med journaler på Skånes universitetssjukhus blev delvis förstört i en av översvämningarna. Sådana oersättliga dokument visar på de långsiktiga konsekvenserna av översvämningar.

Längs Mälaren ökar också hotet för översvämning i områden som Sollentuna, Drottningholm, Skärholmen och centrala Stockholm. Vattnet i sitt högsta flöde skulle främst påverka badplatser, förorenad mark, miljöfarliga verksamheter och kyrkliga kulturminnen. Detta visar att även kulturhistoriskt värdefulla områden står inför betydande risker.

Framtida stadsplanering och förebyggande åtgärder

Kartläggningen av översvämningsriskområdena kan enligt Johanna Sörensen användas i stadsplaneringen. Den kan hjälpa beslutsfattare att besluta om att inte ha eller bygga kritiska verksamheter i riskzonerna, vilket sedan kan minska de samhällsekonomiska konsekvenserna. Detta preventiva arbete blir allt viktigare i takt med att klimatförändringarna förväntas öka frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser.

Rapporten från Myndigheten för civilt försvar ger därmed ett viktigt underlag för långsiktig samhällsplanering och riskhantering i Stockholms län. Genom att identifiera sårbara områden och kritisk infrastruktur kan kommunerna bättre förbereda sig inför framtida översvämningar och minska de potentiella skadorna.