Organiserad testning minskar risk för obotlig prostatacancer

Allt fler svenska regioner inför nu organiserad prostatacancertestning, så kallad OPT, i syfte att effektivisera cancerdiagnostiken och minska den ostrukturerade testning som idag förbrukar stora resurser utan att nämnvärt sänka dödligheten i sjukdomen. Förra året hade alla regioner förutom Blekinge och Halland påbörjat införandet av det nya systematiska programmet.

Bakgrunden till satsningen är att många män idag låter testa sitt PSA-värde för prostatacancer på eget initiativ, vilket har skapat flera problem för vården. Den spontana testningen slukar betydande resurser samtidigt som effekten på dödligheten i prostatacancer är begränsad. Ett annat allvarligt problem är den ojämlikhet som uppstår när inte alla män känner till möjligheten att testa sig, eller saknar kunskap om att testningen kan leda till så kallad överdiagnostik.

Överdiagnostik innebär att man upptäcker och behandlar mindre tumörer som i praktiken inte utgör någon fara för patienten. Detta kan leda till onödiga biverkningar och lidande för män som genomgår behandling för en cancer som aldrig skulle ha hotat deras liv. Problematiken har länge diskuterats inom cancervården och varit ett argument mot ostrukturerad screening.

Med den organiserade testningen erbjuds män regelbunden kontroll från 50 års ålder, med några års mellanrum beroende på resultatet av varje test. En viktig nyhet i programmet är att man har infört magnetkameraundersökning som ett mellansteg mellan PSA-testet och ett eventuellt vävnadsprov. Detta mellansteg är avsett att minska risken för just överdiagnostik genom att ge en bättre bild av tumörens karaktär innan man går vidare med mer invasiva åtgärder.

Resultaten från det första året med OPT ger anledning till optimism. Enligt den senaste rapporten hade endast sex av över 20 000 män som återkommit för upprepad testning inom programmet utvecklat en cancer som skulle kunna vara lokalt avancerad eller spridd. Samtidigt hade 208 av dessa 20 000 män diagnostiserats med en sannolikt botbar prostatacancer, vilket tyder på att programmet lyckas hitta farliga cancerformer i ett tidigt och behandlingsbart stadium.

Professor Ola Bratt, som är ordförande för den nationella arbetsgruppen för OPT, menar att siffrorna visar att män som deltar i programmet och följer de rekommenderade testintervallen kraftigt minskar sin risk att drabbas av obotlig prostatacancer. Han kontrasterar detta mot situationen när män väntar tills de får symtom innan de söker vård.

”Om man i stället väntar tills man får symtom blir förhållandet nästan det omvända, då är de allra flesta fall av den prostatacancer man upptäcker avancerad”, skriver Ola Bratt till Dagens Nyheter.

Utvärderingen visar också att den organiserade testningen lyckas med ett viktigt mål: att skapa jämlikhet i cancervården. Män med ett förhöjt PSA-värde får en likvärdig utredning oavsett socioekonomisk bakgrund. Detta är en betydande skillnad mot den tidigare situationen där kunskapsnivå och socioekonomisk status kunde avgöra vem som fick tillgång till testning.

Även geografiskt är fördelningen jämn. Deltagandet är likvärdigt fördelat mellan centralorter, mindre tätorter och landsbygd, vilket enligt Ola Bratt talar för att OPT har potential att öka jämlikheten i prostatacancertestningen på bred front.

Sedan programmet startade 2020 fram till förra året hade över 300 000 män erbjudits testning. De flesta av dessa befann sig i åldersgruppen 50 till 56 år, och nästan hälften av de tillfrågade männen valde att delta i programmet. Detta visar på ett relativt högt förtroende för den organiserade screeningen bland målgruppen.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna bland män i Sverige, och frågan om hur testning bäst ska organiseras har diskuterats länge inom sjukvården. Med de nya resultaten från OPT-programmet växer nu underlaget för att den organiserade vägen kan vara mer effektiv än spontan testning, både ur ett medicinskt och ett samhällsekonomiskt perspektiv.

De kommande åren kommer att visa om de positiva trenderna håller i sig när programmet breddas ytterligare och fler män når åldern för upprepad testning. Men de tidiga indikationerna ger hopp om att svensk cancervård har hittat ett bättre sätt att hantera en av männens vanligaste cancersjukdomar.