Under flera år har barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne kämpat med en ständigt växande efterfrågan på adhd-utredningar. Vid Skånes universitetssjukhus i Malmö beskriver chefsöverläkaren Sophia Eberhard utvecklingen som ”en ångvält som dragit in i psykiatrin”. I dag är adhd den absolut vanligaste frågeställningen inom verksamheten, säger hon.
Den traditionella modellen har byggt på omfattande och tidskrävande utredningar. Medan köerna har vuxit har många patienter valt att vända sig till privata kliniker. En adhd-utredning kostar där ofta mellan 30 000 och 50 000 kronor, och för många familjer har det blivit enda sättet att få svar. I Skåne har dessutom resorna till adhd-kliniker i Danmark ökat kraftigt. Enligt Region Skåne har de danska vårdköpen kostat skattebetalarna över hundra miljoner kronor om året.
– De danska diagnoserna håller inte alltid måttet. Det behöver vi komma bort från, säger Sophia Eberhard.
Nu vill Region Skåne bryta mönstret. Ett nytt projekt, som fått 1,5 miljoner kronor i finansiering, ska göra det snabbare och enklare att få en första bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att enklare fall ska kunna bedömas på ett eller två besök.
– Vi måste möta den enorma efterfrågan med ett förändrat arbetssätt. Vi ska så snabbt som möjligt kunna träffa personerna, säger Sophia Eberhard.
Hon räknar med att en diagnos ska kunna sättas redan efter andra besöket i de fall där bilden är tydlig och okomplicerad. Men det nya arbetssättet handlar inte bara om att snabbt ställa diagnos. Det handlar också om att snabbt kunna fria.
– Vi ska inte ställa diagnoser för säkerhets skull. Det finns många fall där man har de här dragen men fixar sin vardag tillräckligt bra. Då behöver vi hjälpa till att förstå att det är en normalvariant, och att inget talar för diagnos. Att fria snarare än att alltid sätta diagnos behöver vi bli bättre på, och kunna göra snabbare, säger hon.
Patienterna som söker för adhd-utredning delar Eberhard in i tre grupper. I den första gruppen påverkas vardagen i mycket hög grad av symtomen. Där är det ofta glasklart att det rör sig om en diagnos, men ibland kan svårigheterna även förklaras av andra psykiatriska tillstånd. I den andra gruppen finns de som funderar på om de har adhd men där livet trots allt fungerar ganska bra. De ska enligt Eberhard känna sig lyssnade på och trygga med att en expert gjort en kvalificerad bedömning.
Den tredje gruppen är svårare att bedöma. Det handlar om patienter som har tydliga svårigheter i vissa miljöer, men där det inte är säkert att en diagnos är förklaringen. För dem kommer det fortsatt att krävas fördjupade utredningar, ofta med samtal med anhöriga och lärare. Även när det finns misstanke om samsjuklighet, exempelvis autism eller depression, behövs mer omfattande utredningar.
Syftet med projektet är ändå att hela processen ska gå snabbare. Genom att korta utredningstiderna hoppas regionen kunna hjälpa fler patienter inom den offentliga vården och minska trycket på privata alternativ. Förhoppningen är att arbetssättet på sikt också ska kunna prövas inom vuxenpsykiatrin.
– Vi ska absolut inte slarva i det här, men vi ska tänka mer ”good enough” för att kunna möta fler och snabbare, säger Sophia Eberhard.
Bakgrunden är en nationell utveckling där antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt under de senaste decennierna. Psykiatrin har haft svårt att hänga med, och väntetiderna har vuxit samtidigt som debatten om över- och underdiagnostik pågått. Flera regioner har sökt nya vägar för att korta köer och skapa en mer rättvis bedömning. Region Skåne satsar nu på ett strukturerat arbetssätt med snabbare bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin.
För vården handlar det om att hitta en balans mellan att ge hjälp till dem som verkligen behöver den och att inte göra normala variationer till en medicinsk diagnos. Den medicinska kunskapen om adhd har utvecklats mycket, men samtidigt har gränserna för vad som ska räknas som en diagnos diskuterats. Region Skåne vill med det nya projektet minska risken för både över- och underdiagnostik. Genom att fler får en snabb bedömning kan de med verkliga behov få stöd tidigare, medan de som befinner sig inom normalvariationen inte behöver gå igenom långa utredningar.
Sophia Eberhard är även ordförande i Nationella programområdet för psykisk hälsa på Sveriges kommuner och regioner (SKR). Det innebär att erfarenheterna från projektet kan bli relevanta för andra regioner.
