Patrik Lundberg: Bortom Linda Hammar döljer sig ett stort svenskt svek

Den folkkära dokumentärserien ”En annan del av Köping” gav under två decennier svenska folket en unik inblick i vardagen på ett LSS-boende. I måndags avled en av seriens mest älskade profiler, Linda Hammar, efter en tids sjukdom. Hennes liv och den serie hon medverkade i har satt ljus på en samhällsgrupp som länge varit osynlig – och som nu åter riskerar att falla i skuggan av ett allt tuffare samhällsklimat.

För många tittare framstod boendet i Västmanland som ett bevis på att Sveriges mörka förflutna inom omsorgen – med tvångssteriliseringar och institutioner som Vipeholm – var historia. Serien visade en vardag där personer med intellektuell funktionsnedsättning fick leva under villkor som påminde om allas andras. Den byggde på 1993 års LSS-lagstiftning, en rättighetslag vars portalparagraf slår fast rätten att leva som andra. Under många år ansågs lagen fungera väl, och många boenden drevs med hög kvalitet.

Men verkligheten på Sveriges gruppboenden är i dag en annan. En rad granskningar och vittnesmål målar upp en bild av en omsorg som allt oftare brister i lagens intentioner. Missförhållandena är inte begränsade till enstaka enheter eller regioner – de tycks vara utbredda över hela landet.

Socialstyrelsen konstaterade förra året att medicineringen inom LSS kan utgöra ett hot mot människors liv och hälsa. Kraftfulla läkemedel mot psykossjukdomar skrivs ut till patienter som inte har den diagnosen. Tre år tidigare fann Inspektionen för vård och omsorg (IVO) brister i 80 av 90 granskade LSS-boenden. I två tredjedelar av fallen rörde det sig om otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder.

Bakom statistiken döljer sig konkreta, och ibland skrämmande, berättelser. Anhöriga beskriver hur deras närstående flyttas tvångsvis mellan boenden utan att familjen informeras. Andra berättar om hur boende låses in varje kväll med kodlås som de inte kan memorera koden till, eller om hur övermedicinering gör människor till skuggor av sig själva. Flera vittnar om att vuxna med funktionsnedsättning lever som ”zombies” till följd av felaktig och alltför tung läkemedelsbehandling.

En återkommande slutsats bland de som granskat verksamheten är att bristen på kompetens och resurser ligger bakom missförhållandena. Personalen är ofta hårt pressad, och i stället för individuellt anpassad vård används medicinering som ett verktyg för att hantera vardagen. Problemen är varken geografiskt eller politiskt avgränsade – de förekommer i såväl privata som kommunala verksamheter och under både röd och blå ledning.

Trots allvaret i larmrapporterna är det få som vågar träda fram och berätta om sin situation. Enligt anhöriga beror detta på en stark beroendeställning. Många är rädda för konsekvenserna om de kritiserar det boende som deras närstående är helt beroende av. Den tystnad som råder gör att mörkertalet kan vara betydligt större än vad officiella siffror visar.

Mot denna bakgrund blir betydelsen av ”En annan del av Köping” ännu tydligare. Serien fungerade inte bara som underhållning, utan som ett fönster in i en värld som många inte känner till. Den visade att en värdig och laglig LSS-verksamhet är fullt möjlig – och att det inte finns några ursäkter för att den inte genomförs överallt. Linda Hammars insats blev därmed mer än en roll i en tv-serie. Den blev en påminnelse om vad som står på spel när samhället sviker de mest utsatta – och om vilken skillnad ett fungerande stöd kan göra.