Under en tvåårsperiod mellan 2022 och 2024 pågick ett omfattande bidragsfusk inom assistansverksamheten i Umeå kommun. Fusket, som nu har avslöjats och lett till fällande domar i tingsrätten, rör en man med funktionsnedsättning som hade rätt till personlig assistans dygnet runt. Åtta personer som var anställda som assistenter åt mannen har dömts för att ha lämnat in felaktiga uppgifter om sina arbetstider.

Bedrägeriet innebar att flera av de anställda assistenterna redovisade arbetstid trots att de i verkligheten befann sig på helt andra platser. Enligt utredningen var flera av dem på semester utomlands, hade andra arbeten eller var sjukanmälda samtidigt som de rapporterade in att de arbetade hos mannen med funktionsnedsättning. Samtliga åtta personer döms nu för att systematiskt ha lurat Umeå kommun på ersättning för assistans som aldrig utfördes.

Det var polisens insats med hemlig kameraövervakning som slutligen avslöjade bedrägeriet. Genom att installera kameror som övervakade mannens hem kunde polisen dokumentera vilka som faktiskt gick in och ut ur lägenheten och när detta skedde. När denna dokumentation jämfördes med de tidsrapporter som assistenterna hade lämnat in blev det uppenbart att uppgifterna inte stämde överens med verkligheten.

Videomaterialet visade också en annan alarmerande aspekt av ärendet. Trots att mannen hade rätt till assistans för att kunna ta sig ut och delta i samhället, framgick det av filmerna att han sällan eller aldrig lämnade sitt hem. Detta tyder på att han inte fick den hjälp och det stöd han enligt lagen hade rätt till, trots att kommunen betalade för assistans dygnet runt.

Tingsrätten i Umeå har nu dömt samtliga åtta assistenter för olika grader av bidragsbrott. Domen innebär att de tillsammans ska betala 2,6 miljoner kronor i skadestånd till Umeå kommun. Beloppet motsvarar den ersättning som felaktigt har betalats ut under den tvååriga perioden.

Två av de åtta personerna anses ha varit de mest drivande i brottsligheten och döms därför för grovt bidragsbrott. De får de hårdaste straffen med fängelse i ett och ett halvt år respektive ett år och två månader. Utöver fängelsestraffen ska även de betala sin del av skadeståndet till kommunen.

De övriga sex personerna döms för bidragsbrott av normalgraden och får villkorliga domar. I flera av fallen har de villkorliga domarna kombinerats med dagsböter som ytterligare påföljd för deras delaktighet i bedrägeriet.

Utredningen har även visat att det fanns nära personliga kopplingar mellan flera av de inblandade assistenterna. Förutom att vara kollegor kände de varandra väl privat. Några av dem är eller har tidigare varit gifta med varandra, vilket kan tyda på att fusket var organiserat inom en närstående krets av personer.

Fallet belyser problematiken med kontroll och tillsyn inom assistansverksamheten, ett område som länge har präglats av diskussioner om fusk och missbruk av systemet. Personlig assistans är en viktig del av välfärdssystemet som ska ge människor med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv. När systemet missbrukas drabbar det både skattebetalarna som finansierar verksamheten och framför allt de personer som är beroende av assistansen för att klara sin vardag.

Umeå kommun har genom domen fått rätt till full ekonomisk kompensation för de felaktigt utbetalda medlen. Fallet tjänar också som en tydlig signal om att bidragsfusk inom assistansverksamheten tas på allvar och kan leda till både långa fängelsestraff och omfattande skadeståndskrav.