Polischefen: ”Om de kriminella ger sig ut i världen så måste även vi göra det”

I den svenska brottsbekämpningens nya kapitel har polisen tillsammans med regeringen inlett ett omfattande internationellt samarbete som vissa kallar en ”världsturné”. Satsningen har ett tydligt mål: att lokalisera och återföra svenska gängkriminella som flytt utomlands för att undgå rättvisan.

Under våren 2023 gjorde svenska representanter en uppmärksammad resa till Iraks huvudstad Bagdad. Detta besök var inte bara en diplomatisk gest, utan ett konkret steg i arbetet mot organiserad brottslighet med internationella förgreningar. Enligt källor inom polismyndigheten var mötet med irakiska myndigheter särskilt inriktat på samarbete kring efterlysta personer med kopplingar till gängmiljön i Sverige.

Strategin tycks redan visa resultat. Ungefär sex månader efter Bagdad-besöket kunde svensk polis gripa en högt uppsatt ledare från det ökända Foxtrot-nätverket när han landade på Arlanda flygplats. Denna framgång betraktas inom polisen som ett betydande genombrott i arbetet mot gängkriminalitet.

– Vi har fått genomslag, konstaterar vice rikspolischef Stefan Hector, som ser denna utveckling som en bekräftelse på att den nya strategin fungerar.

Foxtrot-nätverket har under senare år varit i centrum för den våldsvåg som skakat flera svenska storstäder. Gruppens verksamhet har kopplats till både narkotikahandel, utpressning och flera uppmärksammade skjutningar. Att en ledande figur nu återförts till Sverige ses som symboliskt viktigt i kampen mot gängvåldet.

Samarbetet mellan polis och regering i denna fråga speglar en allt tydligare prioritering av gängbrottsligheten på den politiska agendan. Justitiedepartementet har tillsammans med Utrikesdepartementet aktivt medverkat i att öppna diplomatiska kanaler för att möjliggöra dessa insatser.

Fenomenet med svenska gängkriminella som flyr utomlands är inte nytt. Tidigare har dock möjligheterna att återföra dessa personer till Sverige varit begränsade, särskilt i länder där rättsliga samarbeten varit bristfälliga. Den nya offensiva strategin innebär att svenska myndigheter aktivt arbetar för att bygga personliga kontakter med sina motparter i olika länder.

Utöver Irak har delegationer från Sverige även besökt flera andra länder i Mellanöstern, Balkan och Latinamerika – regioner där svenska kriminella tidigare kunnat gömma sig relativt ostört. Dessa besök handlar inte bara om att lokalisera specifika efterlysta personer utan också om att etablera långsiktiga samarbeten kring informationsutbyte och gemensamma insatser.

Polisens internationella arbete har intensifierats under de senaste åren, med särskilda resurser avsatta för att spåra efterlysta personer utomlands. Inom ramen för detta arbete har polisen också förbättrat sin digitala spårningsförmåga för att identifiera misstänktas rörelsemönster över gränser.

Experter på organiserad brottslighet menar att denna typ av internationellt polisarbete är avgörande för att hantera moderna kriminella nätverk som opererar gränsöverskridande. Samtidigt framhåller kritiker att det krävs tydliga rättsliga ramar för sådana samarbeten för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras.

För många boende i områden som drabbats hårt av gängvåldet representerar nyheten om den gripne Foxtrot-ledaren ett konkret hopp om förändring. Medborgarinitiativ mot gängvåld har länge efterlyst mer handlingskraft från myndigheterna, och denna typ av synliga resultat kan bidra till att stärka förtroendet för rättsstaten.

Den svenska ”världsturnén” mot gängkriminalitet fortsätter under 2023 och 2024, med fler planerade besök i strategiskt viktiga länder. Enligt källor inom polisen är flera operationer redan i planeringsstadiet, med målet att fler efterlysta gängmedlemmar ska kunna ställas inför svensk domstol.

– Det här är en tydlig signal till kriminella om att det inte finns några säkra fristäder längre, avslutar Stefan Hector.