Poliskälla: ”Många lagringsenheter att gå igenom”

En sverigedemokratisk riksdagsledamot avgick på tisdagen från alla sina politiska uppdrag efter att ha misstänkts för barnpornografibrott. Avslöjandet kom efter att SVT Nyheter på måndagskvällen rapporterade om fallet, vilket har skapat politiska krusningar i landet. Flera oberoende poliskällor har bekräftat för Dagens Nyheter att det är just denne person som är föremål för misstankar.

Enligt information från åklagaren har den misstänkte politikern förhörts av polis. SVT Nyheter rapporterar att en husrannsakan har genomförts och att digitala lagringsenheter har beslagtagits under utredningen. Efter förhöret släpptes mannen, men han är fortsatt misstänkt för barnpornografibrott av normalgraden. En källa uppger till DN att det finns omfattande material som behöver granskas.

Misstankarna kom ursprungligen från den amerikanska organisationen NCMEC, National Center for Missing and Exploited Children, som regelbundet skickar tips till svensk polis. Organisationen får anmälningar från stora digitala plattformar som Google och Meta, vilka både använder AI-verktyg och har personal som aktivt letar efter och granskar potentiellt olagligt material. Det kan röra sig om innehåll som har delats via tjänster som Snapchat, Google Drive eller Dropbox.

Svensk polis tar emot ungefär 24 000 tips årligen från NCMEC. Av dessa sorteras omkring två tredjedelar bort eftersom de inte bedöms röra material som är olagligt att inneha enligt svensk lagstiftning. Det är också vanligt att flera tips rör samma person, eftersom varje enskild handling att lagra, dela eller sprida en bild- eller videofil kan generera ett separat tips från organisationen.

Det material som når svensk polis är ofta relativt avancerat och innehåller detaljerad information som kan koppla specifika personer till olika konton och plattformar på internet. En poliskälla förklarar för DN att det är sällan misstankarna visar sig vara felaktiga när ett tillslag genomförs. Barnpornografibrott lämnar enligt samma källa omfattande digitala spår, och även om filer har raderats brukar det vara möjligt för polisen att hitta spår av dem och återskapa innehållet.

Tipset om SD-politikern ska enligt DN:s källor först ha inkommit till polisregion Mitt, där han är folkbokförd. Ärendet överlämnades sedan till polisens avdelning för särskilda utredningar, som har hand om brottsmisstankar mot personer anställda av rättsvårdande myndigheter samt politiker i maktpositioner. En ytterligare specialiserad avdelning inom polisen arbetar nu med att granska det misstänkta materialet för att fastställa vilka delar som är olagliga och för att säkerställa bevisning mot den misstänkte.

Emelie Källfelt, senior åklagare och specialist på barnpornografibrott vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, förklarar hur brottets svårighetsgrad bedöms. Gränsen mellan ett brott av normalgraden och ett grovt brott avgörs av flera faktorer. Det handlar främst om materialets omfattning, alltså antalet bild- och videofiler, hur grovt innehållet är, samt i vilken utsträckning den misstänkte har spridit materialet vidare.

För att ett brott ska klassificeras som grovt kan det enligt Källfelt räcka med en enda videofil, om innehållet är tillräckligt allvarligt, som regelrätta våldtäkter eller liknande övergrepp. Omvänt kan innehav av ett hundratal bilder, som enskilt inte är särskilt grova, sammantaget räcka för att brottet ska höjas från ringa grad till normalgraden.

Exakt hur mycket material SD-politikern misstänks ha hanterat är inte offentligt känt, men enligt en källa till DN har ett stort antal digitala lagringsenheter tagits i beslag. Det stora arbetet handlar nu om att systematiskt gå igenom alla dessa enheter. Källan påpekar att många misstänkta förnekar, men att bevisningen i dessa ärenden ofta är så stark att den leder till fällande domar.

Källfelt understryker att hon varken kan eller vill kommentera det specifika ärendet rörande riksdagspolitikern, utan endast uttalar sig i generella termer. Hon påpekar dock att det enligt hennes erfarenhet är ovanligt att personer som döms för barnpornografibrott är engångsförbrytare. Eftersom brottet är kopplat till pedofili och sexualdrift, tenderar personer med denna läggning att återkommande konsumera sådant material. De söker nästa ”kick” och bygger ofta upp omfattande samlingar av olagligt innehåll över tid.