Pourmokhtari: En förbannelse att debatten hamnat i bränslepopulism

En högljudd strid om bensin- och dieselpriserna har blossat upp i valrörelsens slutskede. Liberalerna anklagar Miljöpartiet för att vilja höja drivmedelspriserna kraftigt, medan Miljöpartiet svarar att regeringen har låst fast Sverige i ett fossilberoende. Samtidigt väntar prishöjningar på flera kronor i höst – oavsett vilken regering som tar över efter valet.

Bakgrunden är att ett EU-undantag som tillåter Sverige att ha lägre skatter på fossila drivmedel löper ut i höst. Dessutom inför EU från 2028 ett nytt system för handel med utsläppsrätter, ETS2, som riktar sig mot inrikes transporter. Båda faktorerna väntas driva upp priserna vid pump.

För många bilberoende hushåll, inte minst på landsbygden, har drivmedelspriserna blivit en av valets viktigaste frågor. Priset vid pump påverkar både privatekonomin och synen på klimatpolitikens rimlighet.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har gått hårt åt oppositionen för att vara otydlig med hur mycket bränslepriserna kommer att stiga. Men när hon själv får frågan om hon kommer att försöka stoppa skattehöjningarna i höst om Liberalerna sitter kvar i regering, blir svaret vagt.

– Sverige har gjort den här sänkningen för att skydda svenska hushåll och företag från en exceptionell oljeprischock. Min utgångspunkt är att sådana krisåtgärder är just tillfälliga och används i exceptionella tider, säger hon.

På frågan om drivmedelspriserna kommer att stiga med en liberal-ledd regering vid makten svarar hon:

– Vi kommer inte att gå till val på höjd reduktionsplikt och höjda bränsleskatter. Det är en förbannelse att vår klimatpolitiska debatt har hamnat i den här bränslepopulismen åt båda håll. Vårt fokus behöver ligga på att göra alternativet mer attraktivt.

Pourmokhtari vill inte ge ett tydligt besked om huruvida det blir dyrare vid pump. Men regeringens egna experter är tydliga. I den styrmedelsutredning som regeringen tillsatte 2024 och som presenterade sina förslag i våras konstateras att just högre bränsleskatter och en högre inblandning av biodrivmedel är nödvändigt för att klara klimatmålen till 2030.

Pourmokhtari håller inte med om att det krävs.

– Så länge Liberalerna har möjlighet att vara med och påverka klimatpolitiken kommer vi att kunna klara det här.

Hon får frågan om regeringens egna experter har fel.

– Jag förstår att de tycker att det lättaste är att bara höja priserna, men det har inget stöd hos svenska folket.

Och om utredningens förslag om drivmedelspriser i nivå med grannländerna skulle vara ett problem?

– Ja, det är ett problem eftersom svenska folket inte vill ha det. Så jag måste hitta andra vägar framåt för klimatpolitiken. Mitt fokus behöver ligga på att göra det fossilfria alternativet billigare, enklare och mer tillgängligt.

Kritikerna pekar på att elektrifieringen har tappat fart under Tidöregeringens tid vid makten. Förra året låg Sverige sist bland de nordiska länderna när det gäller andelen elbilar i nybilsförsäljningen. Enligt Naturvårdsverket har de låga drivmedelspriserna bidragit till att elektrifieringen gått långsammare. Även Pourmokhtari delar den bilden.

– Det är väldigt tydligt att våra billigare priser på det fossila påverkar elektrifieringstakten. Men vi har rusat fram med laddinfrastruktur, och Energimyndigheten beskriver nätet av snabbladdare som nästan heltäckande, säger hon.

Liberalerna vill nu se en rad åtgärder för att påskynda elektrifieringen, bland annat slopad elskatt vid laddning, högre milersättning för elbilar och att målet om minst 70 procent lägre utsläpp inom inrikes transporter till 2030 ersätts med ett rent elektrifieringsmål.

Enligt Naturvårdsverkets underlag till nästa regering har dock samtliga klimatmål kommit längre bort, bland annat på grund av ökade utsläpp från biltrafiken. Pourmokhtari har tidigare sagt att hon ska avgå om hon tar Sverige längre från klimatmålen, men hon slår nu tillbaka mot hur myndighetens bild har uppfattats.

– Det är fel att beskriva fyra års klimatpolitik utifrån ett enskilt år. Vi har samtidigt byggt om energisystemet, ökat elektrifieringen och skapat förutsättningar för stora utsläppsminskningar framåt. Vi var tvungna att hantera en kostnadskris där drivmedelspriserna skenade, och jag är stolt över att vi lyckades göra det på ett sätt där utsläppen under mandatperioden ändå kunde minska under tre av fyra år.

Genom flera politiska beslut har regeringen pressat ner drivmedelspriserna i Sverige till bland de lägsta i hela EU – endast Malta har lägre bensinpris. Men de låga priserna är sannolikt tillfälliga. När EU-undantaget löper ut i höst höjs skatten med sammanlagt runt 4 kronor för diesel och 3,40 kronor för bensin. Från 2028 väntas ytterligare höjningar när ETS2 införs för handel med utsläppsrätter för inrikes transporter.

För den kommande regeringen handlar frågan om att balansera klimatåtaganden mot hushållens kostnader – en ekvation som blir allt svårare ju närmare 2030-målen Sverige kommer.