En ny lag om psykiskt våld trädde i kraft i Sverige den första juli efter ett anmärkningsvärt snabbt lagstiftningsförfarande. Lagen, som klubbades igenom i riksdagen den 20 maj, gör det straffbart att utsätta en person för upprepade kränkningar som syftar till att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet kan bli upp till fyra års fängelse.

Verner Viking, biträdande sektionschef för brott i nära relation i polisområde Nord, beskriver processen som historiskt snabb. Första gången han hörde talas om den nya lagstiftningen var i slutet av förra året, och nu är den alltså verklighet bara några månader senare.

Enligt Viking handlar den nya lagen om klart klandervärda beteenden som är helt oacceptabla i förhållande till etablerade sociala och etiska normer. Lagstiftningen riktar sig mot subtila handlingar där en person trycker ner en annan utan att använda fysiskt våld eller direkta hot om våld.

Ett centralt inslag i lagen är att den inte kräver att de inblandade parterna är närstående. Det innebär att den kan tillämpas i en rad olika sammanhang och miljöer. Viking understryker att brottet kan ske var som helst – på arbetsplatser, i skolor, inom idrottsföreningar eller i bostadsrättsföreningar. Det handlar alltså inte bara om parrelationer, även om det är en vanlig situation där denna typ av nedbrytande beteende förekommer.

Kränkningarna som omfattas av lagen kan vara av många olika typer. Det kan röra sig om förödmjukande beteenden, nedsättande uttalanden eller beskyllningar av olika slag. Men lagen omfattar även andra typer av otillbörliga handlingar såsom tvång, hot eller övervakning av olika slag.

Ett avgörande kännetecken för den nya lagstiftningen är att den fokuserar på mönster och helheten av handlingar snarare än enskilda gärningar. Viking betonar att de enskilda handlingarna inte nödvändigtvis är olagliga i sig. Det är mönstret och den sammanlagda effekten av upprepade kränkningar som utgör brottet enligt den nya lagen.

Konkreta exempel på vad som kan omfattas av lagen inkluderar övervakning med GPS på en partners telefon eller genom kameror i hemmet. Det kan också handla om hot mot någons husdjur, eller att skicka förnedrande bilder eller meddelanden till en specifik person med avsikten att trycka ner eller förnedra, exempelvis en partner eller familjemedlem.

Viking påpekar att medan det redan finns lagar mot att sprida förnedrande material till många personer, kan det vara lika skadligt att sådant material skickas till just en specifik person. Detta har hittills inte nödvändigtvis varit olagligt, men omfattas nu av den nya lagstiftningen.

Andra situationer som kan fångas upp av lagen inkluderar så kallad tjatsex, hot om att ta sitt eget liv för att manipulera någon annan, samt olika typer av problem förknippade med hederskultur. Viking tror att lagen kommer att träffa mycket hedersbrottslighet och att det sannolikt kommer att bli en viktig del av tillämpningen framöver.

Trots att lagen nu är verklighet är den kontroversiell. Under den snabba lagstiftningsprocessen har flera remissinstanser varit kritiska. Åklagarmyndigheten har bland annat uttryckt farhågor om att brotten kan bli svåra att bevisa. Polismyndigheten däremot ser positivt på att det nu finns en lagstiftning som gör upprepade psykiska kränkningar straffbara.

När det gäller frågan om bevissvårigheter, där det kan bli ord mot ord, jämför Viking med våldtäktsutredningar som ofta bygger på förhör på samma sätt. Han menar att detta inte är ett unikt problem för just denna typ av brott.

Sverige är inte ensamt om denna typ av lagstiftning. Danmark har sedan några år tillbaka haft en liknande lag. Erfarenheten därifrån visar att lagen hittills främst har använts som ett komplement till andra brottslagar. Personer som döms för psykiskt våld har alltså samtidigt dömts för exempelvis misshandel.

Viking understryker att den nya lagen har ett viktigt symboliskt värde genom att tydligt markera att upprepade kränkningar av en person är oacceptabla. Ett centralt syfte är också att utsatta personer ska känna att det finns hjälp att få. Ett jätteviktigt mål för polisen är att minska mörkertalet för våld som inte anmäls, säger Viking. Genom att tydligt kriminalisera psykiskt våld hoppas man att fler utsatta ska våga söka hjälp och anmäla det de utsätts för.