Proryskt trollnätverk riktar in sig på svenska valet

Ett proryskt trollnätverk, specialiserat på påverkansoperationer, har under den pågående svenska valrörelsen spridit lögner om valfusk och riktat falska anklagelser mot statsminister Ulf Kristersson. Det rapporterar SVT Nyheter. Nätverket ska ha agerat genom anonyma konton på sociala medier, med budskap som utformats för att så tvivel om valets legitimitet och skada förtroendet för regeringen.

Granskningen kommer bara några veckor före valet, en period då många väljare ännu inte har bestämt sig. Enligt SVT har kampanjen följt en tydlig strategi: sprida uppgifter som är svåra att bemöta, upprepa dem i många kanaler och sedan låta diskussionen sköta sig själv. Falska konton och delningar av klipp, bilder och textinlägg har använts för att ge intryck av att påståendena kommer från riktiga svenska väljare. Syftet antas vara att försvaga allmänhetens tilltro till såväl statsministern som valets genomförande.

Sverige har länge ansetts vara ett relativt motståndskraftigt samhälle mot informationspåverkan. De offentliga institutionerna åtnjuter högt förtroende, medievanorna är väletablerade och en stor del av befolkningen är van vid att förhålla sig källkritiskt. Ändå har Säkerhetspolisen under flera år varnat för att främmande makt kan försöka utnyttja öppna demokratiska processer. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges Natoanslutning har hotbilden blivit mer påtaglig. Det geopolitiska läget gör Sverige till ett intressant mål för aktörer som vill skapa splittring och minska förtroendet för västligt samarbete.

Det aktuella nätverket beskrivs som specialiserat just på påverkanskampanjer. Metoden är inte ny. Liknande aktörer har observerats i val i bland annat Frankrike, Tyskland och Spanien, liksom i USA:s presidentval. Med hjälp av allt billigare digitala verktyg går det att bygga upp nätverk med tusentals konton som samverkar för att driva fram trender och dominera kommentatorsfält. De senaste årens utveckling har förvandlat dessa operationer till en gränsöverskridande industri, där tjänster erbjuds både av statsstödda strukturer och av privata aktörer med nära kopplingar till underrättelsetjänster.

De falska anklagelserna mot Ulf Kristersson ingår i en bredare strategi. Genom att attackera enskilda politiker på ett grovt och ifrågasättande sätt kan nätverken tvinga fram reaktioner som tar fokus från sakfrågor. För den anklagade finns inga enkla svar: ett tydligt försvar ger uppmärksamhet, medan tystnad kan tolkas som ett medgivande. Regeringen har vid flera tillfällen markerat att den tar hotet på allvar, och Kristersson har själv i både utrikespolitiska deklarationer och andra sammanhang lyft fram Rysslands användning av desinformation som en del av den bredare säkerhetspolitiken.

Beredskapen har stärkts under mandatperioden. Säkerhetspolisen arbetar tillsammans med Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Valmyndigheten i en särskild samverkansgrupp inför valet. Uppgiften är att upptäcka påverkansförsök, analysera hotbilden och stödja de aktörer som drabbas. Samtidigt har EU infört striktare krav på digitala plattformar för att motverka desinformation. Men implementeringen går olika snabbt, och forskare påpekar att plattformarnas algoritmer fortfarande gynnar innehåll som skapar starka reaktioner. Därmed fortsätter liknande kampanjer att hitta vägar in i den offentliga debatten.

En viktig förklaring till att Sverige ändå står emot relativt väl är det breda samarbetet mellan myndigheter, medier och civilsamhälle. Faktabaserad journalistik och förklaringar av desinformationstekniker har blivit en del av valbevakningen. SVT:s granskning fyller därmed också en funktion: att avslöja nätverkets metoder och göra det svårare för aktören att fortsätta i det fördolda. Ju fler som känner igen mönstren, desto mindre effektiva blir de.

I slutändan handlar det om förtroendet för demokratins grunder. Ett val handlar inte bara om att avge en röst, utan om att medborgarna ska kunna lita på att rösten räknas och att det politiska systemet är legitimt. När utländska nätverk försöker rubba den tilliten angriper de en av samhällets viktigaste institutioner. Det aktuella trollnätverkets kampanj är en påminnelse om att valets säkerhet i dag i hög grad avgörs i digitala kanaler – långt från vallokalen.