En ny rapport från Forum för levande historia visar på oroväckande trender när det gäller antisemitism i Sverige. Undersökningen, som bygger på två enkätundersökningar genomförda 2020 och 2025, pekar på att fler svenskar nu instämmer i antisemitiska påståenden jämfört med för fem år sedan. Samtidigt minskar andelen som tydligt tar avstånd från sådana åsikter.

Resultaten visar på konkreta exempel som speglar attitydförändringen. Ett särskilt anmärkningsvärt fynd är att endast 41 procent av de tillfrågade helt eller delvis instämmer i påståendet att det skulle vara acceptabelt med en jude som svensk statsminister. Detta innebär en minskning med nio procentenheter jämfört med mätningen 2020, vilket rapportförfattaren Henrik Bachner beskriver som bekymmersamt.

Antisemitismen i Sverige är enligt rapporten inte begränsad till specifika samhällsgrupper utan förekommer i alla delar av befolkningen. Dock går det att identifiera vissa mönster där vissa grupper uppvisar tydligare antisemitiska attityder än andra. Särskilt framträdande är tendensen bland äldre åldersgrupper samt personer med viss religions- eller partipolitisk tillhörighet, även om rapporten inte specificerar exakt vilka grupper det rör sig om.

Rapporten pekar inte ut någon enskild förklaring till den negativa utvecklingen, men Henrik Bachner lyfter fram flera möjliga samverkande faktorer. En central aspekt är den ökade antisemitism som har dokumenterats efter Hamasattacken mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. Konflikten i Mellanöstern har historiskt sett ofta medfört ökade antisemitiska incidenter i Europa, och den aktuella situationen tycks inte vara något undantag.

Utöver händelseutvecklingen i Mellanöstern pekar Bachner på sociala mediers betydande roll för spridning och förstärkning av antisemitism. Digitala plattformar har skapat nya kanaler för snabb spridning av hatpropaganda och konspirationsteorier, vilket kan påverka allmänhetens attityder på ett genomgripande sätt. Den digitala miljön gör det också lättare för extremistiska budskap att nå en bred publik utan traditionella mediala filter.

Den senaste studien från 2025 har även utvidgats till att undersöka svenskarnas inställning till olika högerextrema konspirationsteorier. Resultaten visar att 10 procent av de tillfrågade helt eller delvis instämmer i påståendet att det pågår ett så kallat ”folkutbyte” i Sverige. Denna teori, som hävdar att det skulle finnas en medveten plan att ersätta den inhemska befolkningen med invandrare, har sina rötter i högerextrem ideologi och har spridits alltmer i europeiska länder under senare år.

Henrik Bachner uttrycker intresse för att framöver kunna följa hur sambandet mellan antisemitism och konspirationsteorier utvecklas över tid. Detta skulle kunna ge viktiga insikter om hur olika former av extremism och hat förhåller sig till varandra och eventuellt förstärker varandra i det svenska samhället.

Forum för levande historia, som är ett statligt forum med uppgift att arbeta med frågor om Förintelsen, tolerans och demokrati, har genom denna rapport belyst en utveckling som väcker frågor om samhällsklimatet i Sverige. Resultaten kommer vid en tidpunkt då många europeiska länder rapporterar om ökande antisemitism och när internationella organisationer uttrycker oro över att hatbrott mot judar är på uppgång.

Rapporten understryker behovet av fortsatt arbete mot antisemitism och andra former av intolerans i det svenska samhället. Med tanke på den negativa trenden som identifierats finns det anledning att både följa utvecklingen noggrant och överväga vilka åtgärder som kan behövas för att motverka spridningen av antisemitiska attityder. Frågan om hur samhället bäst kan arbeta förebyggande mot hat och extremism förblir högaktuell i ljuset av dessa nya siffror.