Regeringen: 13-åringar ska kunna dömas till fängelse

På torsdagen presenterade justitieminister Gunnar Strömmer en lagrådsremiss med omfattande ändringar i straffrätten för unga lagöverträdare. Förslaget, som är en del av Tidöavtalet, innebär att straffbarhetsåldern temporärt sänks från 15 till 13 år för särskilt allvarliga brott.

Från och med juli i år kan en 13-åring som begår ett mord räkna med ett fängelsestraff på 1-3 år. För en 14-åring blir riktmärket 3-4 år, enligt det nya förslaget. Den stora skillnaden jämfört med dagens system är att yngre tonåringar överhuvudtaget kan straffas rättsligt.

– Det är upp till domstolarna att göra avvägningar i det konkreta fallet, förklarade Strömmer under presskonferensen.

Sänkningen av straffbarhetsåldern är tidsbegränsad och kommer att gälla under fem år från ikraftträdandet i sommar. Justitieministern betonade att förändringen är riktad specifikt mot särskilt allvarliga brott, medan mindre allvarliga förseelser som vapeninnehav i första hand ska leda till ungdomsövervakning.

– Det handlar om att skydda samhället, menade Strömmer.

Trots att straffbarhetsåldern sänks kommer det fortfarande finnas betydande straffreduktion för minderåriga. 13-åringar får en straffrabatt på 90 procent jämfört med vuxna, medan 14-åringar får 80 procent i rabatt. Detta innebär att straffen blir betydligt mildare än för vuxna, men ändå innebär ett tydligt skifte i hur samhället hanterar unga lagöverträdare.

Förslaget har mött omfattande kritik från flera tunga remissinstanser. Kriminalvården, Polisen och Åklagarmyndigheten har alla uttryckt farhågor kring implementeringen och konsekvenserna av en sänkt straffbarhetsålder.

– Jag sätter stort värde på att remissinstanserna verkligen har inventerat alla risker. Vi tar det på stort allvar och har analyserat noggrant hur de riskerna kan reduceras på olika sätt. Samtidigt måste vi också värdera det mot en konkret verklighet, sade Strömmer.

Justitieministern erkände att han är ”mycket medveten” om kritiken, men menar att regeringen ändå har gjort bedömningen att riskerna med att behålla nuvarande system är större än att genomföra förändringen.

Intressant nog refererade Strömmer till Danmarks erfarenheter, där en sänkning av straffbarhetsåldern från 15 till 14 år faktiskt ledde till fler ungdomsbrottslingar – motsatt effekt mot vad som avsågs.

– Vi genomför inte en generell sänkning utan riktar den mot vårt stora problem, den riktigt allvarliga grova, ofta dödliga, brottsligheten, förklarade han.

Lagrådsremissen innehåller utöver sänkt straffbarhetsålder ytterligare tre viktiga förändringar. Den så kallade straffrabatten för 18-20-åringar föreslås slopas helt, vilket innebär att unga vuxna kommer att dömas enligt samma principer som äldre. För åldersgruppen 15-17 år minskas straffrabatten betydligt.

Sverigedemokraternas Adam Marttinen illustrerade konsekvenserna med ett exempel: En 15-åring som begår ett brott som för en vuxen skulle ge fyra års fängelse, kan enligt det nya förslaget dömas till 1,5 års fängelse istället för ungdomsövervakning som skulle varit fallet tidigare.

– En viss reduktion kommer att fortsätta göras men straffmätesvärderna kommer bli i regel dubbelt så långa, förklarade Marttinen.

Dessutom föreslås att det maximala fängelsestraffet för 15-17-åringar höjs från dagens 14 år till 18 år. Livstidsstraff för minderåriga förblir dock inte aktuellt. Även reglerna för den alternativa påföljden ungdomsövervakning skärps.

Förändringarna som presenteras i lagrådsremissen utgör en av de mest omfattande reformerna av det svenska ungdomsstraffsystemet på många år. Kritiker varnar för att sänkt straffbarhetsålder kan leda till ökad kriminalitet bland unga, medan förespråkare menar att det är nödvändigt för att komma till rätta med det ökande våldet bland ungdomar i kriminella miljöer.