Regeringen satsar stort på nytt territoriellt luftvärn för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Statsminister Ulf Kristersson meddelade under Folk och Försvar i Sälen att 15 miljarder kronor avsätts för att bygga upp ett nytt territoriellt luftvärnssystem med fokus på att skydda både militära och civila mål.

”Detta är en omfattande investering i ny svensk luftvärnsförmåga, med det uttryckliga syftet att även skydda civilbefolkningen och civil infrastruktur,” förklarade Kristersson under sitt anförande.

Satsningen kommer i en tid då Nato ställer ökade krav på medlemsländerna att investera i både luft- och civilförsvar. Den nya Natochefen Mark Rutte har tidigare understrukit behovet av att alliansens samlade luftvärnskapacitet behöver utökas med hela 400 procent för att möta framtidens säkerhetshot.

Försvarsminister Pål Jonson betonade under söndagens presskonferens att Sverige drar viktiga lärdomar från kriget i Ukraina. Där har ryska styrkor systematiskt attackerat städer och kritisk infrastruktur som energisystem med ett brett spektrum av vapen, inklusive kryssningsrobotar, ballistiska robotar och drönare.

”Genom denna satsning anpassar vi vår försvarsförmåga till det moderna krigets krav i betydligt större omfattning,” sade Jonson och pekade på nödvändigheten att kunna skydda samhällsviktiga funktioner mot olika typer av luftburna hot.

De nya luftvärnssystemen kommer framför allt att vara korträckviddiga och utformade för att kunna hanteras av personal utan omfattande specialutbildning. Detta är ett medvetet val för att snabbt kunna få systemen operativa och utbilda personal effektivt.

”Vi siktar på en utbildningstid på endast tre till fyra veckor. Det ska gå snabbt, och systemet ska vara enkelt och tillgängligt att börja använda,” förklarade försvarsministern, vilket indikerar en prioritering av användarvänlighet och snabb implementering.

Vilket specifikt luftvärnssystem som kommer att anskaffas är ännu inte fastställt, men kraven är tydliga. Systemet ska kunna ge effektivt skydd för urbana områden, kärnkraftverk, hamnar och annan samhällsviktig infrastruktur. Fokus ligger på försvar mot olika typer av lufthot som helikoptrar, drönare och lågtflygande stridsflygplan.

Enligt rapportering från TT planeras den första beställningen till industrin redan under första kvartalet 2026, vilket tyder på att processen prioriteras högt inom försvarsplaneringen.

Satsningen kommer i en tid då förtroendet för det svenska försvaret ligger på rekordhöga nivåer, enligt nyligen publicerade undersökningar. Detta speglar en ökad medvetenhet bland befolkningen om säkerhetslägets allvar i närområdet.

Rysslands invasion av Ukraina har fundamentalt förändrat säkerhetsläget i Europa och tvingat många länder, inklusive Sverige, att snabbt omprioritera och öka investeringar i försvarskapacitet. Det territoriella luftvärnet har identifierats som en särskilt viktig komponent för att skydda civilbefolkningen och kritisk infrastruktur mot moderna lufthot.

Beslutet om denna omfattande satsning markerar en betydande förändring i Sveriges försvarsplanering och illustrerar hur säkerhetspolitiska prioriteringar har förskjutits i ljuset av den försämrade säkerhetssituationen i Europa. Med Sveriges nyliga Natointräde följer också förväntningar på att landet ska bidra substantiellt till alliansens samlade försvarsförmåga.

Investeringen i ett nytt territoriellt luftvärnssystem representerar ett viktigt steg i anpassningen av Sveriges försvar till en ny säkerhetspolitisk verklighet, där skyddet av civila och samhällsviktiga funktioner får ökad prioritet i försvarsplaneringen.

Dela.

22 kommentarer

  1. En viktig investering som stärker försvarsförmågan, särskilt med tanke på de ökade säkerhetsriskerna vi ser idag.

Leave A Reply