Lärare frikänns efter tejpade munnar på elever

En lärare som arbetade med en förskoleklass i Göteborg har frikänts från brottsmisstankar efter att ha tejpat munnen på sina elever. Tingsrätten ansåg att åklagarens bevisning inte räckte för en fällande dom, trots att ordföranden och en nämndeman ville döma kvinnan för sju fall av ofredande.

Under det föregående läsåret använde läraren en kontroversiell metod för att upprätthålla studiero i klassrummet. Hon tejpade ibland barnens munnar och placerade post-it-lappar med siffran noll i deras pannor, enligt uppgifter från rättegången. Syftet med båda metoderna var enligt läraren att sänka ljudnivån i klassrummet.

”Det är mitt jobb att se till att elever har studiero”, förklarade läraren i rätten. Hon betonade att hon aldrig hade för avsikt att skada barnen med sitt agerande.

Flera av de berörda barnen har dock vittnat om att metoderna orsakade både fysiskt och psykiskt obehag. Ett av barnen berättade att ”jag grät tyst” efter händelsen. Andra elever har beskrivit att det gjorde ont när tejpen skulle avlägsnas från munnen.

När incidenten kom till skolledningens kännedom reagerade man snabbt. Läraren stängdes omedelbart av från sin tjänst och blev senare uppsagd. Ärendet polisanmäldes och har nu prövats i tingsrätten.

Tingsrätten var dock oenig i sitt beslut. Majoriteten ansåg att åklagaren inte lyckats presentera tillräcklig bevisning för att döma läraren för ofredande. Detta gällde både huruvida barnen utsatts för faktisk smärta eller kränkning, samt om läraren hade uppsåt att kränka eller skada barnen.

Två ledamöter i rätten, ordföranden och en nämndeman, hade en avvikande uppfattning. De menade att lärarens agerande var hänsynslöst och ”ägnat att kränka elevernas frid på ett kännbart sätt”, vilket enligt deras bedömning borde ha lett till en fällande dom för ofredande.

Händelsen väcker frågor kring gränserna för lärares disciplinära metoder i svenska skolor. Skollagen är tydlig med att kränkande behandling och disciplinära åtgärder som kan upplevas förnedrande inte är tillåtna, oavsett syfte. Alla elever har rätt till en trygg skolmiljö fri från kränkningar.

Göteborgs stad har tidigare haft flera uppmärksammade fall där lärares metoder för att upprätthålla ordning i klassrummet har ifrågasatts. Utbildningsförvaltningen har som följd av dessa händelser intensifierat arbetet med att utbilda personal i alternativa metoder för att skapa studiero.

Enligt Skolverkets riktlinjer ska lärare använda pedagogiska och relationsskapande metoder för att hantera stökiga klassrum. Fysiska interventioner som de aktuella anses inte förenliga med modern pedagogik eller med barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag.

Fallet illustrerar den svåra balansgång som många lärare upplever mellan att upprätthålla ordning och studiero samtidigt som varje elevs rättigheter och välmående ska respekteras. Lärarförbundet har i flera sammanhang påpekat att många lärare känner sig otillräckligt förberedda för att hantera stökiga klassrumssituationer.

Trots att läraren frikänts i domstol har händelsen fått konsekvenser för hennes yrkeskarriär genom uppsägningen. Den juridiska och den arbetsrättsliga bedömningen av lärarens agerande har således skiljt sig åt.

Fallet kan komma att överklagas till hovrätten, men i nuläget är det inte bekräftat om så kommer att ske.