Nya lustgasutsläpp från lastbilar försätter Sverige i klimatkris

En omfattande underskattning av växthusgasen lustgas från tunga lastbilar har skapat stor oro hos svenska myndigheter och inom regeringskansliet. Enligt Dagens Nyheters granskning har lustgasutsläppen varit upp till 700 procent högre än tidigare beräknat, vilket allvarligt försvårar Sveriges möjligheter att nå EU:s bindande klimatmål till 2030.

Den oväntade utsläppsökningen motsvarar över två miljoner ton koldioxid mellan 2021 och 2024 – i samma storleksordning som hela inrikesflygets klimatpåverkan. Det visar en opublicerad rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet som DN tagit del av. Enligt rapporten är lustgasutsläppen en bieffekt av lastbilarnas avgasrening.

I början av februari informerade Naturvårdsverket regeringskansliet om de betydligt högre utsläppsnivåerna. Efter ett möte mellan parterna började en kontrovers ta form. Dokument och mejlkonversationer som DN tagit del av visar att regeringskansliet vid upprepade tillfällen frågat om offentliggörandet av de nya utsläppssiffrorna kunde skjutas upp.

”Vi håller på att stämma av den frågan internt, det är inte beslutat än, så avvakta gärna,” skrev klimat- och näringsdepartementet i ett mejl till Naturvårdsverket den 12 februari. Dagen därpå frågade departementet explicit om HBEFA-uppdateringen (det nya beräkningssättet) verkligen måste inkluderas i den preliminära statistiken som ska publiceras i juni.

Naturvårdsverket svarade bestämt: ”Vår klimatrapportering/publicering ska alltid bygga på bästa möjliga tillgängliga data.” Myndigheten skickade den 26 februari in en formell begäran om att skjuta fram deadline för klimatredovisningen med tre månader, men inte för att dölja uppgifterna utan för att säkerställa att de nya siffrorna hinner föras in i redovisningen.

Även Trafikverket har varit inblandad i kontroversen. När myndigheten planerade att publicera grafik över avståndet till klimatmålen i sin årliga rapport fick de en varning från Naturvårdsverket: ”Det är en mycket känslig fråga just nu.” När Trafikverket den 3 mars publicerade sin utsläppsstatistik nämndes lustgasutsläppen endast kortfattat i texten, och den grafiska presentationen av gapet till EU-målen hade tagits bort.

Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, är kritisk till regeringskansliets agerande efter att ha granskat mejlväxlingen.

”Framförallt så ifrågasätter de tolkningen av lag. Och det brukar man generellt säga att myndigheterna är fria att tolka. Det ligger inte inom det styrbara området för regeringen,” säger han till DN.

Bremdal menar att helhetsbilden är problematisk: ”I kontexten här, när man ser reaktionen i förhållande till Trafikverket där Naturvårdsverket säger att det är ’en mycket känslig fråga just nu’, så tyder det på att det har förekommit påtryckningar från departementet att inte gå ut med den här informationen.”

Helena Dyrssen (L), klimatministerns statssekreterare, tillbakavisar anklagelserna om att departementet försökt styra myndigheten eller fördröja offentliggörandet av uppgifterna. Hon kallar det kritiserade mejlet för ”en olycklig formulering” från en enskild tjänsteman som varken hon eller ministern godkänt.

”Nej, det är inte syftet alls. Det är inte tanken att någonting ska skjutas till efter valet eller något sånt. Tvärtom, vi är angelägna om den här rapporteringen,” säger Dyrssen.

Den upptäckta felräkningen innebär allvarliga konsekvenser för Sveriges klimatarbete. Med de nya siffrorna blir gapet till EU:s klimatmål för 2030 ännu större än tidigare beräknat. Enligt gällande EU-regler måste Sverige minska sina utsläpp inom den så kallade ESR-sektorn (transporter, jordbruk, mindre industrier och bostäder) med 50 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå.

Regeringen väntas fatta beslut om Naturvårdsverkets framställan om framflyttad deadline i slutet av mars. De nya utsläppssiffrorna kommer att ingå i den preliminära statistiken som publiceras till midsommar, vilket ger en tydligare bild av hur långt Sverige faktiskt befinner sig från sina klimatåtaganden.