Sverige har nyligen upplevt de varmaste vårmånaderna sedan landsomfattande temperaturmätningar inleddes för mer än 160 år sedan. Perioden mellan mars och maj 2026 har slagit tidigare rekord på flertalet platser runt om i landet, med särskilt anmärkningsvärda temperaturökningar i de nordligaste delarna av landet.

Städer som Stockholm, Uppsala och Härnösand har alla satt nya värmerekord för vårperioden. Men det är framför allt mätstationer i norra Sverige som sticker ut i statistiken. Platser som Abisko och Karesuando visar exceptionellt stora temperaturökningar jämfört med tidigare rekord.

Charlotta Eriksson, klimatolog vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, förklarar att temperaturökningarna i norr är ovanligt kraftiga. Där vi normalt ser ökningar på någon tiondels grad, kan vi nu konstatera ökningar på runt 1,5 grader vid stationer som Abisko och Karesuando.

Mars månad var särskilt varm och utgör en starkt bidragande orsak till vårens samlade värmerekord. Men även april och maj hade högre temperaturer än normalt i stora delar av Sverige. Vårens absoluta temperaturtopp uppmättes i Oskarshamn den 1 maj, då kvicksilvret steg till 28,6 grader.

Enligt Eriksson är den här typen av varma vårar något vi måste vänja oss vid. Klimatförändringen leder till att extremt varma vårar blir allt vanligare, samtidigt som vintersäsongen krymper och blir kortare. Detta är en tydlig indikation på de pågående klimatförändringarnas påverkan på det svenska klimatet.

En genomgång av mätstationer med minst 100-åriga mätserier visar omfattningen av rekorden. Uppsala noterade en vårmedeltemperatur på 8,0 grader, vilket överträffade det tidigare rekordet från 1921 på 7,8 grader. Umeå flygplats uppmätte 5,0 grader, jämfört med tidigare rekordet på 4,4 grader från samma år.

I de nordligaste delarna av landet är skillnaderna ännu mer markanta. Jokkmokk noterade 3,7 grader under våren, en hel grad varmare än det tidigare rekordet på 2,7 grader från 1920. Karesuando slog sitt gamla rekord med hela 1,6 grader och uppmätte 1,9 grader, medan Abisko noterade 2,0 grader jämfört med tidigare 0,5 grader.

Meteorologer brukar påpeka att vädret inte har något minne och främst påverkas av framtida faktorer som hur och var lågtryck och högtryck bildas. Detta innebär att man inte automatiskt ska räkna med extremvärme under sommaren bara för att värmerekord slogs under hösten 2025 och våren 2026.

Eriksson förklarar dock att en torr vår faktiskt kan bidra till något högre temperaturer under försommaren än vad som annars skulle ha varit fallet. En kallare och blötare vår hade lett till ökad avdunstning från marken, vilket i sin tur hade dämpat temperaturen. Men så är det alltså inte i år.

Den varma och torra våren har också fått andra konsekvenser. Vattennivåerna runt om i landet är låga, vilket väcker oro inför sommarmånaderna. Enligt Åsa Johnsen, hydrolog vid SMHI, har den nederbördsfattiga vintern bidragit till att mindre grundvattenmagasin i östra Norrland inte har fått sin vanliga påfyllnad. Detta är nu andra året i rad som regionen drabbas av denna problematik.

Även vattendragen i östra Norrland har låga nivåer, men situationen är mest akut i södra Sverige. För några veckor sedan varnade Statens geologiska undersökning, SGU, för risk för vattenbrist i området under de kommande månaderna.

Johnsen betonar att låga vattennivåer och vattenbrist är något som kan bli vanligare i framtiden, särskilt i sydöstra Sverige. Detta område har generellt sett mindre nederbörd än övriga delar av landet, vilket gör regionen extra sårbar för torrperioder.

Kombinationen av rekordvarma temperaturer och låg nederbörd under våren 2026 ger en tydlig bild av hur klimatförändringen påverkar det svenska klimatet. Med allt kortare vintrar och varmare vårar står Sverige inför betydande utmaningar när det gäller vattenförsörjning och anpassning till ett förändrat klimat.