Minst ett 30-tal personer i Sverige och utomlands var inblandade i sökandet efter den anteckningsbok som Sveriges nationella säkerhetsrådgivare Niclas Kvarnström glömde kvar under Nato-toppmötet i Ankara förra månaden. Nu väcker nya handlingar från Regeringskansliet frågor om när jakten på det försvunna materialet egentligen inleddes.
Nato-toppmötet ägde rum den 7–8 juli. Först fem dagar senare, den 13 juli, kontaktade Dagens Nyheter Regeringskansliet med frågor om den kvarglömda boken. I den mejl- och meddelandetrafik som lämnats ut finns inga spår av att boken eftersöktes före DN:s frågor. Först därefter följer en intensiv kommunikation om händelsen. Sveriges Natorepresentation i Bryssel uppger att man informerades om den försvunna anteckningsboken just den 13 juli.
Peter Hultqvist (S), tidigare försvarsminister och nu ordförande i riksdagens försvarsutskott, riktar skarp kritik mot Regeringskansliets hantering av ärendet.
– Jag noterar ett avstånd i datum, det är fem dagar till den 13 juli. Man agerar väl dag ett, säger han.
Händelsen blir extra känslig mot bakgrund av den kritik som riktats mot säkerhetsrådgivarrollen den senaste tiden. Den förre nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm lämnade sin post efter flera uppmärksammade incidenter med kvarglömda handlingar och föremål. Hultqvist menar att den nya händelsen ytterligare underminerar förtroendet för tjänsten.
– Bara det att man återigen hamnar i slarvighet med saker gör att man ytterligare kan ifrågasätta den här tjänsten, säger han.
På frågan om det finns en risk att händelsen blåses upp utan att man vet vad boken faktiskt innehöll, svarar Hultqvist att själva slarvet i sig är allvarligt oavsett innehåll.
– Jag vet inte vad boken innehöll. Jag vet bara att det är arbetshandlingar inom ramen för ett regeringskansli. Man ska inte glömma sådant, särskilt inte i internationella miljöer. Allt sånt har ett underrättelsevärde, oavsett om det är säkerhetsskyddsklassificerade saker eller egna bedömningar och anteckningar. Det får inte hamna i fel händer. Allt jobb de lagt ner med 30 personer inblandade tyder ju på att de själva tycker att det är ett problem.
Regeringskansliet har uppgett att Kvarnström bedömer att anteckningsboken inte innehöll några säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
DN har sökt statsminister Ulf Kristersson (M) för en kommentar. Hans pressekreterare Susan Vo Bergqvist skriver i ett sms till tidningen:
– Händelsen hanteras av Regeringskansliets tjänstemannaorganisation enligt myndighetens rutiner.
Det är ännu oklart var i Ankara anteckningsboken ska ha kvarlämnats och hur den eventuellt kunde återfinnas. Säkerhetsexperter har tidigare pekat på att just anteckningar från möten på hög nivå kan vara av stort intresse för främmande underrättelsetjänster, eftersom de kan innehålla analyser och bedömningar som inte framgår av officiella dokument.
Händelsen sker i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge där Sverige nyligen blivit fullvärdig medlem i Nato. Regeringskansliets hantering av säkerhetsfrågor har granskats skarpt under det senaste året, inte minst efter de upprepade incidenter som ledde till att Henrik Landerholm avgick. Flera oppositionspolitiker har krävt en genomgång av rutinerna för hantering av känsligt material inom Regeringskansliet.
Att en nationell säkerhetsrådgivare glömmer arbetsmaterial i samband med ett internationellt toppmöte kan få diplomatiska konsekvenser, menar bedömare. Frågan är nu om Regeringskansliet kommer att vidta nya åtgärder för att stärka säkerhetsrutinerna kring tjänstemän som reser utomlands med känsligt material.
Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist vill se en snar genomgång av hur säkerheten kring de högsta tjänstemännens arbetsmaterial fungerar.
– Det är viktigt att man ser över detta så att vi inte hamnar i liknande situationer igen, säger han.
