S vill se nationell satsning på svenska i välfärdsyrken: ”Akut”

Socialdemokraterna förespråkar språkkrav för all välfärdspersonal

Med anteckningsblocket i hand besökte Lawen Redar, Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson, nyligen utbildningsföretaget Merit på Rosengård i Malmö. Företaget specialiserar sig på att utbilda förskolepersonal från hela landet som vill förbättra sina svenskkunskaper.

Under besöket berättade Sara Belin, rektor och lärare på Merit, om de utmaningar många anställda inom förskolan möter när deras språkkunskaper brister.

”Många tar upp att man inte vågar prata med vårdnadshavarna, man känner sig i underläge,” förklarade Belin. ”Man har inte språket för att svara på oförberedda frågor, även om man vet precis hur Kalles dag har varit. Då backar man. Det skapar frustration och gör att man inte alltid blir sedd som en fullvärdig kollega.”

Efter en specialutformad kurs på 15-20 veckor, fokuserad på språk i förskoleverksamhet, ser Belin ofta betydande förändringar. Självförtroendet ökar och personalen vågar ta mer plats både i arbetslaget och i samtal med föräldrar.

Språkkrav inom välfärden har blivit en allt mer central politisk fråga. Regeringen meddelade under hösten att språkkrav ska införas för all personal inom äldreomsorgen från den första juli i år. Cirka 150 miljoner kronor per år satsas på reformen, främst för att finansiera språkkurser för personal under arbetstid. Dessutom tillsatte regeringen 2024 en utredning om språkkrav för förskolepersonal, som förväntas bli klar till sommaren.

Socialdemokraterna vill dock gå längre än den nuvarande regeringen. Lawen Redar förespråkar ett bredare angreppssätt.

”Vi kommer att gå vidare med språkkrav i hela välfärden, men med definitionen att det ska vara språkfrämjande insatser hela vägen,” säger Redar.

På frågan om var Socialdemokraterna tidigare har brustit i språkfrågan erkänner Redar att det funnits en ”senfärdighet nationellt som man får beklaga”, men betonar att partiet nu ”växlar upp” och har ”den mest omfattande språkpolitiken av alla partier.”

En central del i Redars vision är ett nationellt program för att avskaffa utsatta områden, där språkutveckling spelar en nyckelroll. Hon efterlyser också blocköverskridande samarbete i frågan.

”Jag kan inte för något i världen förstå varför vi inte ska öka insatserna för språkutveckling och ha en nationell förhandling för att avskaffa utsatta områden. Många av förslagen borde vi kunna jobba partiöverskridande med i Sveriges riksdag,” säger Redar.

Hon betonar vikten av långsiktighet: ”Det här är frågor som måste hålla över tid, absolut. Ska vi lyckas motverka framväxten av utsatta områden är det bra om det inte är kopplat helt och hållet till vilket parti som leder Sverige. Det är en angelägenhet för hela vårt land.”

Under mötet på Merit visade Redar stort intresse för verksamheten och ställde ingående frågor om Skolverkets budget och möjligheter att expandera liknande utbildningsinsatser.

Personalen på Merit framförde dock en viktig synpunkt om den pågående debatten: de välkomnar språkkrav i fler välfärdsyrken, men betonar att det måste handla om ”rätt språk” – det vill säga yrkesspråket – och inte om att utestänga personer som i övrigt skulle kunna bli utmärkta medarbetare inom välfärdsyrken.

Sara Belin sammanfattar denna inställning: ”Det är jättefokus på språkfrågor i debatten, men inte på rätt sätt. Fokus på språkfrågor ska inte handla om att göra tester, mäta och stänga ute. Jag tycker att ett språkkrav i förskolan kan vara bra, om man också kan få möjlighet att utveckla sitt språk. Det ansvaret ligger på arbetsgivaren.”

Genom att betona språkutveckling snarare än språkbarriärer vill både Merit och Socialdemokraterna hitta en balans där kvaliteten i välfärden säkerställs samtidigt som vägen in på arbetsmarknaden förblir öppen för personer med utländsk bakgrund.