Så har talmannen rest för skattepengar

Talmannens resor under lupp: Kostnadsfrågor och partnernärvaro väcker debatt

Andreas Norlén, Sveriges talman, har enligt en kartläggning genomförd av Dagens Nyheter låtit sin fru Helena följa med på ett betydande antal tjänsteresor. Totalt har hon medföljt på 35 resor både inom Sverige och internationellt. Av dessa har 13 resor bekostats med skattemedel.

Paret har etablerat sig under benämningen ”talmansparet” och har tillsammans publicerat en bok om sin gemensamma hobby – tomatodling. Andreas Norléns aktivitet på sociala medier har också väckt uppmärksamhet. Hans officiella Instagramkonto innehåller inlägg som enligt experter kan betraktas som reklam och därmed borde vara tydligt reklammärkta enligt gällande regler.

En särskild resa som hamnat i granskningens fokus ägde rum i somras. Talmannen skulle delta i en internationell konferens i Genève och valde att använda statsflyget trots att reguljära flyg avgick vid samma tidpunkt. Med på resan fanns både hans fru och son. Norlén gjorde dock ett avdrag på sin lön för familjens flyg- och hotellkostnader.

Resan kom dock aldrig att genomföras. Med endast fem dagar kvar till avresa ställdes den in av tekniska skäl. Riksdagen beslutade då att hyra in ett privatplan, med motiveringen att man hade bjudit in en japansk delegation att samåka. Den inställda resan kostade trots allt Försvarsmakten över 660 000 kronor för flygplanet tur och retur.

Ett liknande scenario utspelade sig i oktober 2025 då talmannen och en svensk riksdagsdelegation planerade en resa till USA. Ett privatflyg hyrdes in eftersom ett av regeringsplanen drabbats av tekniska problem och det andra behövdes för försvarsministerns resa till Mogadishu i Somalia. Kostnaden för det inhyrda planet uppgick till 1,5 miljoner kronor. Trots att även denna resa ställdes in, dagen före avgång, stod Riksdagen inte för någon del av kostnaden.

Dessa fall belyser en vidare diskussion om hur offentliga resurser används och vilka kostnader som är motiverade för högt uppsatta ämbetsmäns resor. Att en familjemedlem följer med på en officiell tjänsteresa är inte ovanligt bland statschefer och andra höga representanter, men praxis kring vem som ska stå för kostnaderna varierar.

Praxisen för statliga representationsuppdrag har länge varit föremål för debatt i Sverige. Flera tidigare statsråd och höga tjänstemän har kritiserats för liknande arrangemang. Det handlar ofta om en balansgång mellan vad som anses vara rimlig representation och vad som kan uppfattas som privata förmåner betalda med skattemedel.

Särskilt anmärkningsvärt i Norléns fall är de omfattande kostnaderna för flygplan som aldrig kom till användning. Försvarsmaktens utgifter för sådana arrangemang blir extra känsliga i tider då försvarsbudgeten är en het politisk fråga.

Att Norlén och hans fru framträder som ”talmansparet” och har publicerat en gemensam bok väcker också frågor om gränsdragningen mellan privata och offentliga roller. Medan vissa menar att detta är ett naturligt sätt att humanisera ett högt ämbete, anser andra att det kan skapa otydlighet kring vem som egentligen innehar det officiella uppdraget.

Reklaminläggen på sociala medier är ytterligare en dimension som väcker frågor om hur offentliga personer ska förhålla sig till marknadsföringslagstiftningen. Experter menar att även höga ämbetsmän måste följa reglerna om reklammärkning, oavsett om inläggen görs på privata eller officiella konton.

Riksdagsförvaltningen har ännu inte kommenterat DN:s kartläggning i detalj, men frågan kan komma att diskuteras i konstitutionsutskottet, som har ansvar för att granska regeringens och andra statliga myndigheters arbete.