Så kan hjärtat skyddas i decennier

Över en miljon svenskar kan ovetande leva med diabetes eller dess förstadier, enligt ny forskning. Detta tysta hälsohot orsakar skador på blodkärl långt innan patienten märker några symtom, men nya rön visar att det finns effektiva sätt att motverka de allvarliga följdsjukdomarna.

Diabetes typ 2 har utvecklats till ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Sjukdomen, som tidigare främst drabbade äldre, drabbar nu allt fler i arbetsför ålder. Uppskattningsvis lever cirka 500 000 svenskar med diagnosen diabetes typ 2, men experter befarar att nästan lika många har sjukdomen utan att ha blivit diagnostiserade.

”Det mest oroväckande är att många går omkring med förhöjda blodsockernivåer under flera år utan att känna några symtom. Under den tiden sker gradvisa skador på blodkärl som kan leda till allvarliga komplikationer senare i livet,” säger Karin Johansson, diabetesforskare vid Karolinska Institutet, som har granskat den nya studien.

Förstadier till diabetes, så kallad prediabetes, är ännu vanligare. Tillståndet innebär att blodsockernivåerna är förhöjda men ännu inte nått gränsvärdet för diabetes. Personer med prediabetes löper betydligt högre risk att utveckla fullskalig diabetes om inga livsstilsförändringar görs.

Den nya forskningen, publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet, visar att riktade insatser kan halvera risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med diabetes typ 2. Studien, som följde över 10 000 deltagare under åtta år, påvisar att en kombination av livsstilsförändringar och korrekt medicinering ger dramatiska resultat.

”Det revolutionerande med dessa fynd är att vi nu med säkerhet kan säga att många av de allvarligaste komplikationerna går att förebygga. Det handlar inte bara om att behandla sjukdomen utan om att förhindra de följdsjukdomar som egentligen orsakar mest lidande,” förklarar Lars Ström, överläkare vid Diabetescentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland personer med diabetes. Diabetespatienter löper två till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med personer utan diabetes. Den goda nyheten är att modern behandling kan reducera denna risk avsevärt.

Socialstyrelsen rekommenderar regelbundna hälsokontroller för personer över 40 år, särskilt om det finns riskfaktorer som övervikt, högt blodtryck eller ärftlighet för diabetes. Ett enkelt blodprov kan avslöja förhöjda sockernivåer innan sjukdomen hunnit orsaka allvarliga skador.

Svenska Diabetesförbundet har länge arbetat för ökad screening av riskgrupper. ”Vi vet att tidig upptäckt och intervention kan förhindra eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes hos personer med prediabetes. Problemet är att många inte söker vård förrän de får tydliga symtom, vilket kan vara flera år efter att sjukdomsprocessen påbörjats,” säger Maria Eriksson, ordförande i förbundet.

De senaste åren har det kommit flera nya läkemedel som inte bara sänker blodsockret utan även skyddar hjärtat och njurarna. I kombination med livsstilsförändringar som regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökstopp kan dessa behandlingar radikalt förbättra prognosen för diabetespatienter.

Kostnaden för diabetesvården i Sverige beräknas till omkring 20 miljarder kronor årligen, där majoriteten av utgifterna är kopplade till behandling av komplikationer snarare än själva grundsjukdomen.

”Det finns en enorm ekonomisk och mänsklig vinst i att satsa på förebyggande åtgärder och tidig upptäckt. För varje krona vi investerar i prevention sparar samhället mångfalt i minskade vårdkostnader senare,” menar Helena Stjernholm, hälsoekonom vid Lunds universitet som studerat samhällskostnaderna för diabetes.

Forskarna bakom den nya studien understryker vikten av en individualiserad behandling där patienten är aktivt delaktig i sin vård. Digitala hjälpmedel som kontinuerlig glukosmätning och appar för kostregistrering har visat sig effektiva för att hjälpa patienter hantera sin sjukdom i vardagen.

Trots de lovande forskningsresultaten kvarstår utmaningen att nå dem som ännu inte fått diagnos. Hälsomyndigheter överväger nu riktade screeningprogram mot högriskgrupper för att tidigare fånga upp personer med begynnande diabetes och därmed förebygga framtida hjärt-kärlsjukdom.