Skärholmen i södra Stockholm utmärkte sig 2024 som Stockholms mest otrygga stadsdel. Då uppgav 42 procent av ungdomarna i den så kallade Stockholmsenkäten att de kände otrygghet i sitt bostadsområde – betydligt mer än i någon annan del av huvudstaden.

Bakgrunden till otryggheten var tydlig. Under 2024 inträffade nio skjutningar i stadsdelsområdet, varav fyra fick dödlig utgång. En av de mest uppmärksammade händelserna var när 39-årige Mikael sköts till döds framför sin sons ögon i en gångtunnel den 10 april 2024.

Kommunalpolisen Christoffer Peyre, som arbetat i Skärholmen sedan 2014, pekar ut platsen vid det stora torget där mordet skedde. Alldeles i närheten inträffade ytterligare en skjutning ungefär samtidigt, där kulor flög in i den bruna tegelkyrkan. Det tilltänkta offret kom undan den gången, men sköts troligtvis till döds mitt på torget kort därefter.

## Omfattande insatser för ökad trygghet

Sedan de våldsamma händelserna 2024 har en rad åtgärder satts in för att vända utvecklingen. En av de mest synliga förändringarna är att polisen flyttat in i stadsdelsförvaltningens gamla lokaler nära torget, vilket gjort deras närvaro mycket tydligare för boende och besökare.

Fler övervakningskameror har installerats i området. Ett tiotal kameror finns nu uppsatta, där Christoffer Peyre och hans kollegor kan följa vad som händer på olika platser i realtid. De kameror som sticker ut från husväggarna här och var har blivit ett viktigt verktyg i arbetet.

Ny lagstiftning har också visat sig effektiv, menar Peyre. Framför allt vistelse- och zonförbud som polisen respektive kriminalvården numera kan utfärda efter beslut av åklagare. Ett vistelseförbud gäller i högst sex månader, medan ett zonförbud kan vara i kraft upp till ett år, med möjlighet till förlängning. Detta ger polisen möjlighet att hålla vissa personer borta från särskilda platser under längre perioder – personer som man misstänker kommer begå brott.

## Samordnade insatser från flera aktörer

Ytterligare en åtgärd är initiativet ”Trygga trappan”. När obehöriga hänger i trapphus eller källare räknas det som olaga intrång, vilket gör att polisen kan utfärda böter direkt på plats. Om minderåriga är inblandade kopplas socialtjänsten in omedelbart.

Cecilia Sjöö, trygghetsstrateg i Skärholmens stadsdelsförvaltning, beskriver en rad insatser riktade mot olika målgrupper som förvaltningen arbetar med. Det handlar bland annat om att tidigt upptäcka och förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet, samt att hjälpa unga kriminella att välja en annan väg. Även insatser för att motverka bedrägeribrott mot äldre ingår i arbetet.

I samband med allvarliga händelser som skjutningar och sprängningar genomförs extra trygghetsskapande insatser på platsen, förklarar Sjöö.

## Tydliga resultat av åtgärderna

Enligt Christoffer Peyre har de samlade insatserna gett konkreta resultat. Även om antalet platser där drogförsäljning sker helt öppet fortfarande är detsamma, har ytorna där sådan försäljning bedrivs mer än halverats bara under det senaste året.

Ramo Agir, som säljer blommor på torget, uppskattar att polisen blivit mer synlig. Han känner sig betydligt tryggare numera och pekar på Christoffer Peyre som en av dem som gjort skillnad.

Andra som arbetar i området bekräftar bilden av en förändring. Bothaina Kayali, som arbetar i Skärholmen, konstaterar att det blivit lugnare och att oron minskat, framför allt på kvällarna när hon ska till tunnelbanan.

## Kriminella har förändrat sitt beteende

Inte bara polisiära åtgärder har bidragit till den ökade tryggheten. De kriminella själva har också förändrat sitt beteende av rädsla för att bli utsatta. Flera personer som tidigare sålde droger öppet på gatan har skjutits till döds, vilket gjort även de kriminella mer försiktiga.

I dag måste de röra sig mer för att inte bli måltavlor, och försäljningen har i allt större utsträckning flyttat till digitala plattformar. Detta har bidragit till att minska den öppna försäljningen på gatorna, förklarar Christoffer Peyre.

Att försäljningen inte längre sker lika öppet är betydelsefullt för tryggheten. När människor tvingas se brott begås framför sig varje dag normaliseras brottsligheten. Folk ringer inte polisen eftersom de inte vill bli indragna i en rättsprocess, vilket inte är en hållbar situation, påpekar Peyre.

Det är snart två år sedan den senaste dödsskjutningen inträffade i området. Även om det är svårt att exakt mäta hur mycket de olika åtgärderna påverkat, är känslan tydlig att utvecklingen går åt rätt håll.

## Mätbara förbättringar i trygghet

Att förbättringen är mer än bara en känsla bekräftas av senare undersökningar. I medborgarundersökningen från förra året uppgav 52 procent av Skärholmsborna att det är tryggt att bo i området, jämfört med 44 procent året innan. Det är en ökning med åtta procentenheter på bara ett år.

Trots de positiva tendenserna kvarstår utmaningar i Skärholmen. Området behöver fortsatt fokus och långsiktiga insatser för att säkerställa att trenden håller i sig och att alla boende ska kunna känna sig trygga i sin vardag.