Såg sin gårdsplan svepas bort i jordskredet

Klockan var strax före 19 när Alexander Karmark satte sig vid köksbordet för att fika innan han skulle åka på ett kalas. Medan han väntade på att kaffet skulle bli klart kände han plötsligt hur huset skakade.

”Jag tänkte: ’vad fan är det för något’. Sedan gick jag ut till vardagsrumsfönstret och tittade och såg hur hela gårdsplanen och allting bara åkte iväg,” berättar Karmark.

När han såg sin gård svepas med i raset insåg han omedelbart omfattningen av katastrofen och det enorma arbete som väntade. ”Jag tänkte vilket jobb det kommer vara att fixa i ordning det här sedan. Och att det här blir mer jobb än jag räknat med,” säger han.

Jordskredet som drabbade Karmarks gård i Kungälvstrakten är ett av de mer omfattande i regionen på senare år. Totalt uppskattas rasytan till en hektar, motsvarande 10 000 kvadratmeter. Boningshuset klarade sig med knapp marginal, endast 15 meter från rasområdets kant.

Eftersom marken består av blålera kunde räddningstjänsten initialt inte bedöma om det fanns fortsatt risk för ytterligare ras. Därför stannade de kvar på gården under natten för att genomföra kontinuerliga mätningar.

”De var här och mätte så att det inte skulle vandra iväg mer. Men jag kunde sova på min fars gård som ligger några kilometer härifrån. Jag hade kunnat ta husbilen också, men det hade nog varit lite kallt,” förklarar Karmark.

En tragisk konsekvens av jordskredet var att delar av en ladugård drogs med när marken gav vika. En av gårdens hästar har varit försvunnen sedan dess, och Karmark misstänker det värsta.

”Det var ju därför jag ringde till räddningstjänsten, då vi inte fick tag i hästen. Jag ringde ju för att få brandkårens hjälp att få tag i den,” förklarar han.

Räddningstjänsten har genomfört sökinsatser vid rasplatsen utan framgång. ”Vi har inte hittat den än, men hon är antagligen borta och under marknivå. Det är min häst, men min dotter har hand om den eftersom hon är för liten för att ha en egen. Som tur är slapp barnen se när det hände,” säger Karmark.

Jordskred av denna omfattning är relativt ovanliga i Sverige men förekommer framförallt i områden med lerjordar. Västsverige har historiskt drabbats av flera allvarliga skred, varav det mest kända är Göta-skredet 1957. Enligt SGI (Statens Geotekniska Institut) ökar risken för jordskred i samband med kraftig nederbörd och förändrade grundvattenförhållanden.

Under lördagseftermiddagen fick Karmark äntligen besked efter geotekniska undersökningar att boningshuset är säkert att bo i. ”Det är ju gött att sova hemma i sin egen säng,” säger han lättat.

Strömförsörjningen till huset har provisoriskt återställts med hjälp av ett elverk. Under de kommande dagarna kommer ytterligare mätningar att genomföras för att säkerställa att marken inte rör sig ytterligare.

”Det känns skönt att de har sådan koll och att det följs upp. Det känns väldigt säkert ändå måste jag säga,” konstaterar Karmark.

Jordskredet är nu föremål för fortsatta undersökningar från geologer och markexperter för att fastställa de exakta orsakerna. Liknande händelser i regionen har tidigare kopplats till extremväder, vattenförhållanden eller markarbeten i närheten.

För Alexander Karmark väntar nu en lång och komplicerad återuppbyggnadsprocess. Förutom det känslomässiga trauma som förlusten av husdjur innebär, står han inför omfattande praktiska och ekonomiska utmaningar. Försäkringsbolag, kommunen och eventuellt också MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kommer sannolikt att involveras i det fortsatta arbetet.

Trots den omfattande förödelsen på gården är det positivt att ingen person kom till fysisk skada i jordskredet.