Säpo varnar för ökade hot mot Sverige

I säkerhetens skugga: Ryssland utgör fortsatt största hotet mot Sverige

Säkerhetsläget i Sverige är redan allvarligt och kan försämras ytterligare, främst till följd av ryska säkerhetshot. Detta framkom under en pressträff där Säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen presenterade myndighetens bedömning av det aktuella läget.

”Ryssland utgör fortsatt det största hotet mot Sverige. Vi har sett att Ryssland bedriver en rad olika aktiviteter i förhållande till Sverige,” förklarade von Essen med tydlig oro i rösten.

Under de senaste åren har Rysslands agerande blivit alltmer riskbenäget och offensivt. Landet har pekats ut som ansvarigt för flera sabotageaktioner och incidenter runtom i Europa, däribland mordbränder och skadegörelse. Enligt Säpo finns det en överhängande risk att liknande händelser även kan inträffa på svensk mark.

Det ryska hotet är mångfacetterat. Det handlar inte bara om fysiska sabotage utan också om spionage, rekrytering av agenter på svensk mark, påverkansoperationer och cyberangrepp. Von Essen påpekade att många av dessa aktiviteter kan utföras utan fysisk närvaro i Sverige, vilket gör hotet särskilt komplext att hantera.

”Cyberverktyget är särskilt effektivt eftersom aktörerna inte behöver befinna sig i Sverige för att orsaka skada,” förklarade Säpochefen.

Samhällets vaksamhet har ökat markant. Myndigheter noterar en betydande ökning av anmälningar gällande misstänkta aktiviteter. Von Essen betonade dock vikten av att inte dra förhastade slutsatser – långt ifrån alla incidenter kan kopplas till främmande makt.

”Vi kan se att det finns en mängd incidenter som vi kunnat avfärda,” sa von Essen. ”Ibland har det rört sig om olyckshändelser, och ibland har det kanske inte ens varit en incident.”

Ett exempel hon lyfte fram var rapporterade drönaraktiviteter, där det i många fall visat sig handla om flygplan eller helikoptrar som felaktigt identifierats som drönare. Samtidigt finns det dokumenterade fall där cyberangrepp faktiskt har kunnat härledas direkt till ryska säkerhets- och underrättelsetjänster.

Von Essen manade till balans i hur Sverige hanterar misstänkta incidenter. ”Vi behöver vara försiktiga så att vi inte drar förhastade slutsatser. Risken är att vi spelar främmande makt i händerna och ytterst skulle kunna bidra till en eskalering,” varnade hon. ”Det betyder inte att vi ska vara naiva. Vi ska vara misstänksamma, men samtidigt hålla huvudet kallt.”

Terrorhotnivån i Sverige ligger kvar på en förhöjd nivå – en trea på den femgradiga skalan – vilket innebär att ett terrordåd kan inträffa. Under hösten har de högerextrema aktivklubbarna blivit mer synliga i det offentliga rummet, vilket väckt frågor om ett potentiellt ökat hot från dessa grupperingar.

När frågan ställdes om högerextrema aktivklubbar utgör ett växande hot, svarade von Essen nyanserat: ”Vi ser inte aktivklubbarna som sådana som ett attentatshot. Däremot kan det här, likväl som i andra grupperingar, finnas individer som utgör ett hot och som har både avsikt och förmåga att genomföra något, och det är dem vi behöver försöka hitta.”

Säkerhetspolisens bedömning kommer i en tid då Sverige genomgår historiska säkerhetspolitiska förändringar. NATO-medlemskapet har förändrat landets strategiska position, och Sveriges geografiska läge vid Östersjön gör landet till en viktig knutpunkt i den säkerhetspolitiska arkitekturen i norra Europa.

Samtidigt pågår en militär uppbyggnad i vårt närområde. Rysslands fortsatta aggression i Ukraina och ökade militära närvaro i Östersjöregionen förstärker Säpos oro för landets säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

Myndigheterna uppmanar allmänheten att vara vaksam men inte alarmistisk. Ett robust samhälle bygger på en balans mellan vaksamhet och besinning – en balansgång som blir allt viktigare i takt med att säkerhetsläget försämras.