Skolmat säljs till personal – Lund testar ”klimatlåda” mot matsvinn

I skolan görs aktiva insatser mot matsvinn – sälja överbliven mat en av lösningarna

Runt om i Sverige pågår flera initiativ för att rädda överbliven skolmat. En växande trend är att sälja matrester till skolpersonal istället för att låta den gå till spillo. Hässleholm och Staffanstorp i Skåne har redan implementerat denna lösning, medan Perstorps kommun valt att skänka överbliven mat till Svenska kyrkan.

I december förra året beslutade även Lunds kommun att ansluta sig till kampen mot matsvinnet. Ett pilotprojekt har startats med en grundskola och en gymnasieskola där personalen erbjuds att köpa överbliven lunch för 40 kronor i så kallade ”klimatlådor”.

DN besöker Polhemsskolan i Lund, en av Nordens största skolor, där projektet implementerats. I den livliga matsalen arbetar kockarna intensivt med att förbereda dagens måltid – vegetariska schnitzlar som snart ska in i ugnen. Samordnaren Emma Fernqvist rör sig konstant mellan kök och matsal för att hålla koll på elevströmmen.

”Vi har räknat på hur mycket som äts, men det är tonåringar vi serverar. Plötsligt går de ut på stan och äter istället för att komma hit,” förklarar hon om utmaningen att beräkna rätt mängd mat.

För skolans måltidsansvariga är det en delikat balansgång – maten måste räcka till alla utan att laga för stora volymer som riskerar att bli svinn. Klas Thermenius, enhetschef på skolan, förklarar deras policy:

”Vi har idrottsklasser här och idrottarna tar ju mycket, men de äter också upp sin mat och det är så vi vill ha det. Policyn är att du får ta hur mycket du vill, bara du äter upp.”

Efter att alla elever ätit färdigt hålls matsalen öppen ytterligare femton minuter. Om mat fortfarande finns kvar säljs den till skolans personal. Birgitta Mårtensson Asterland, måltidschef i Lunds kommun, är positiv till initiativet men understryker:

”Det är jättebra. Men helst vill vi att det inte ska finnas någon mat kvar alls. Det är inte meningen att vi ska börja laga mer mat för att kunna sälja.”

Paradoxalt nog uppstår störst matsvinn när populära rätter som köttbullar, tacos och fiskburgare serveras. Eleverna tenderar då att överbelasta sina tallrikar för att slippa köa igen, och mycket mat blir kvar på tallriken.

”När det är en populär rätt på menyn kan Polhemsskolans svinn ligga på runt 100 kilo. Annars ligger svinnet på ungefär 45–50 kilo,” berättar Thermenius.

Matsvinnet delas upp i två kategorier: tallrikssvinn och serveringssvinn. Tallrikssvinnet – det eleverna lämnar på sina tallrikar – är den största utmaningen och svårare att åtgärda. Det kräver attitydförändringar och medvetenhet bland eleverna.

”’En potatis är väl inte hela världen’, kan man tänka, men om alla kastar en potatis blir det väldigt många potatisar,” påpekar Thermenius.

Serveringssvinnet är den mat som blir kvar i serveringslinjen när måltiden är över. Här är Lunds kommun tydlig med att livsmedelssäkerhet går först:

”Vi har ansvar för att servera säker mat enligt livsmedelslagstiftningen och vår hållning är att den mat som satts ut i serveringslinjen – och som vår personal inte haft full kontroll över – ska kastas,” förklarar Mårtensson Asterland.

Polhemsskolan har 2 600 elever, varav cirka 2 100 äter i skolmatsalen dagligen. Arbetet mot matsvinn har pågått i flera år, men intensifierats på senare tid. Ökad miljömedvetenhet och stigande livsmedelskostnader driver på utvecklingen.

En specifik utmaning för skolan är att matsalen bara är dimensionerad för 650 ätande åt gången, vilket kräver minutiös logistikplanering för att alla ska kunna äta under sin rasttid. Om köerna blir för långa tenderar eleverna att ta mer mat på tallriken, vilket i sin tur ökar risken för svinn.

Ibland kommer lösningar oväntat. När skolan tog bort brickorna för att avlasta diskavdelningen upptäckte personalen en positiv bieffekt – matsvinnet minskade.

”När man har en bricka kan man fylla tallriken på ett annat sätt. Det gjorde ingenting om det rann över eller trillade ut lite på sidorna,” förklarar Mårtensson Asterland.

Trots att information gått ut till skolans cirka 250 pedagoger om klimatlådeprojektet, är uppslutningen än så länge blygsam. Vid DN:s besök var läraren Sanela Jusufovic den enda som kom för att köpa överbliven mat.

”Det här är ett så bra initiativ, det är så bra mat,” säger hon medan hon fyller sin matlåda. ”Jag är stolt över att vi på Polhem tar såna här små klimatsteg framåt, det är ju synd att så bra mat annars slängs.”