KTH försöker stoppa terrordömd från att studera kemi

I november förra året föll domen mot 23-årige Alexander Holmberg. En domstol i Luxemburg utdömde åtta års fängelse, varav sex år villkorliga, för flera terrorismrelaterade brott. Bakom domen ligger en historia som sträcker sig fem år tillbaka i tiden.

Redan som 18-åring hade Holmberg planerat ett terrordåd mot Eurovision Song Contest i Rotterdam 2020. När polisen genomförde en razzia mot familjens hem utanför Luxemburg upptäckte de ett kemilaboratorium där han framställde livsfarliga sprängämnen. På Holmbergs dator hittades detaljerade planer för att förgifta besökare, sprida klorgas för att skapa panik och blockera nödutgångar vid evenemanget. Utöver terroristbrottet dömdes han 2021 även för mordbrand av Nacka tingsrätt.

Trots dessa allvarliga domar studerar Holmberg sedan hösten 2023 teknisk kemi på civilingenjörsutbildningen vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. ”Alexander Holmberg deltar i undervisningen och vi har i nuläget ingen information om när han kommer att påbörja sitt fängelsestraff,” meddelar KTH i ett skriftligt svar till Dagens Nyheter.

Efter domen förra hösten ansökte KTH hos Högskolans avskiljandenämnd (HAN) om att stoppa Holmberg från att fortsätta sina studier. Lärosätet uttryckte allvarlig oro över situationen: ”Det finns en påtaglig risk för återfall i allvarlig brottslighet och således skada på annan person eller värdefull egendom under utbildningen.” KTH framhöll också att både studenter och personal känner stark oro för sin säkerhet.

I sin ansökan betonade KTH att Holmbergs brottslighet har haft ”kontinuitet över tid” och varit direkt kopplad till ”en politisk och moralisk uppfattning”. Särskilt oroande ansåg lärosätet det vara att utbildningen i teknisk kemi har en direkt koppling till den typ av brottslighet som Holmberg dömts för.

I februari 2024 kom dock HAN:s beslut att avslå KTH:s begäran. Enligt nämnden räcker det inte att Holmberg gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet för att uppfylla lagens krav för avskiljande. Även om brotten haft ideologisk grund, begicks de för mer än fem år sedan, och nämnden bedömde att det inte längre föreligger någon påtaglig risk kopplad till lärosätet. Nämndens majoritet menade att Holmbergs brott snarare var ”ideologiskt drivna mot samhället i stort” än riktade mot högskolan specifikt.

Beslutet var dock inte enhälligt. Nämndens ordförande Anders Ahlgren förklarar för DN: ”Vi var oeniga i nämnden, där två ledamöter tyckte att det fanns en påtaglig risk, medan den beslutande majoriteten, tre ledamöter, gjorde bedömningen att det inte finns någon risk i lagens mening.”

Ahlgren utvecklar resonemanget: ”Anledningen är att det har gått så väldigt lång tid sedan gärningarna. Det finns heller inga indikationer på att han har fortsatt med allvarlig brottslighet och inget tillräckligt konkret som har kommit till uttryck på lärosätet som kan indikera att det finns en risk för påtaglig skada för hans omgivning där.”

Trots att HAN:s majoritet inte såg någon koppling mellan Holmbergs kemiutbildning och risken för nya brott, välkomnar Ahlgren att KTH överklagat beslutet till förvaltningsrätten: ”Det här är absolut ett område som är öppet för olika bedömningar och det är bra att det här får en domstolsprövning så vi får ledning för hur man ska resonera i sådana här frågor.”

Holmberg själv har via sin advokat framfört till HAN att han är ”djupt ångerfull” och påpekat att han var minderårig, eller nyss fyllda 18 år, när gärningarna begicks. Han hävdar också att han bröt med de grupperingar och ideologiska idéer som låg bakom hans brottsliga agerande i samband med att han frihetsberövades 2020.

Enligt högskolelagen kan en student avskiljas från utbildning om denne gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Ärendet ligger nu hos förvaltningsrätten, som får avgöra om KTH:s oro är berättigad eller om HAN:s majoritetsbeslut ska stå fast.