Efter oron i Mellanöstern: Sämre utsikter för svensk ekonomi

Efter USA:s och Israels anfall på Iran har världsekonomin drabbats hårt, vilket tvingar den svenska regeringen att revidera sina ekonomiska prognoser. De höjda bränsle- och energipriserna har spelat en avgörande roll i försämringen av det ekonomiska läget, och finansminister Elisabeth Svantesson meddelar att prognoserna från april nu anses inaktuella.

Regeringen bedömer att krisen i Mellanöstern kommer att få betydande konsekvenser för svensk ekonomi. Man arbetar utifrån ett scenario där energileveranserna förväntas normaliseras inom några månader, men Svantesson betonar att läget är mycket osäkert.

”Man vet aldrig om det blir så,” säger finansministern och tillägger att det kan dröja ytterligare några veckor innan man kan avgöra om situationen kommer att förvärras ytterligare. Om så blir fallet menar Svantesson att ”det får större ekonomiska konsekvenser än vad vi har i den här prognosen.”

I den nya prognosen justeras förväntningarna på svensk tillväxt ned markant, från 2,8 procent till 2,3 procent under 2026. Detta representerar en betydande nedjustering och speglar en förändrad syn på konjunkturläget.

”Den här lågkonjunkturen är både djupare och mer långdragen än vad vi och andra bedömare trott tidigare,” förklarar Svantesson.

Samtidigt höjs prognosen för arbetslösheten något, men regeringen bedömer att uppgången kommer att vara begränsad. Detta sker mot bakgrund av en pågående diskussion om hur arbetslöshetsstatistiken ska tolkas och presenteras.

Både finansministern och statsminister Ulf Kristersson har på senare tid hävdat att arbetslösheten har minskat nio månader i rad. Denna bedömning baseras på Arbetsförmedlingens statistik över inskrivna arbetssökande. Statistiska Centralbyråns (SCB) siffror, som regeringen själv använder som underlag för sina prognoser, visar dock på en betydande ökning under samma period.

När Svantesson konfronteras med denna diskrepans svarar hon: ”Arbetsförmedlingen och SCB skiljer sig åt men när det gäller inskrivna så har de minskat.” På frågan om det inte blir missvisande att hävda att arbetslösheten minskat, svarar hon: ”Vi använder den statistik som både Arbetsförmedlingen och SCB har. Jag delar inte bilden att vi skulle ha använt den på felaktigt sätt.”

Oppositionen har reagerat starkt på den reviderade prognosen. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg påpekar att regeringen nu tvingas skriva ned tillväxtprognosen för åttonde gången i rad.

”Svensk ekonomi är tydligen inte så Trumpsäkrad som Svantesson sagt. Svenska folket ser allt tydligare glappet mellan vad regeringen säger och hur verkligheten faktiskt ser ut,” säger Damberg. Han kritiserar regeringens attityd i ett läge där ”arbetslösheten ökat med nästan 100 000 personer, konkurserna når rekordnivåer och rekordlånga vårdköer” präglar mandatperioden.

Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl är lika kritisk och menar att regeringen återigen presenterar en orealistisk prognos.

”Det är dags att inse att vi är mitt i krisen. Varje dag vi inte agerar för jobben kostar Sverige dyrt. Nu om någonsin behövs ett krispaket som värnar jobben i våra svenska företag och bekämpar ungdomsarbetslösheten,” säger Ådahl.

Den nedjusterade prognosen speglar en bredare oro över hur geopolitiska konflikter påverkar den globala ekonomin. Mellanösternkonflikten har bidragit till en osäkerhet på energimarknaderna, vilket särskilt drabbar energiimporterande ekonomier som Sverige. Detta sker samtidigt som landet redan befinner sig i en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet och en inflationstakt som först nyligen börjat avta.

Hur länge krisen i Mellanöstern kommer att påverka den globala ekonomin, och i förlängningen den svenska, är fortfarande oklart. Regeringen signalerar att den kommer att fortsätta följa utvecklingen noga och är beredd att revidera sina prognoser igen om situationen förändras.