Skyddsjakt på utter på kungens mark – änder attackerades

I över 80 år har Ottenby fågelstation vid Ölands södra udde varit en av landets viktigaste platser för forskning om fåglar och natur. Strax norr om fyren Långe Jan har forskare sedan 1946 följt flyttfåglarnas rörelser, ringmärkt fåglar och samlat in data som används långt utanför Sveriges gränser. Andfänget, en särskild fångstanordning för änder, har varit i bruk sedan 1960-talet. Sedan tidigt 2000-tal är fågelstationen också en central del av ett löpande samarbete med Linnéuniversitetet för att övervaka fågelinfluensan.

Övervakningen betraktas som viktig av flera skäl. Fågelinfluensavirus kan spridas från fåglar till däggdjur, slå ut stora delar av livsmedelsproduktionen och i vissa fall nå människor. Genom att fånga änder och analysera prover får forskarna en bild av vilka virus som cirkulerar i naturen, säger Magnus Hellström, chef för Ottenby fågelstation.

Jonas Waldenström, professor i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet, understryker att materialet är unikt.

– Övervakningsprogrammet är riktat mot fågelinfluensa, men vi brukar behålla proverna och kan screena efter andra patogener också. Min föregångare började provtagningen redan 2002. Det här är en av de längsta tidsserierna på virusförekomst hos fåglar i världen, säger han.

Att Öland är en naturlig flaskhals för flyttfåglar gör platsen extra värdefull. Här passerar stora mängder änder och andra fåglar under flyttningen, vilket ger forskarna goda möjligheter att upptäcka nya smittor i ett tidigt skede. De senaste årens utbrott av högpatogen fågelinfluensa i Europa har visat hur snabbt viruset kan spridas och hur stora konsekvenser det kan få för fjäderfäproduktionen. I det läget har långa tidsserier som den i Ottenby en särskild betydelse.

Men forskningsarbetet har på senare tid stött på ett oväntat hinder. Uttern, som är Smålands landskapsdjur, etablerade sig på Öland för ungefär tio år sedan. De senaste fem åren har den setts regelbundet i Ottenby. Återkomsten har till stor del tagits emot positivt, men för fågelstationen har den blivit ett allvarligt problem.

Förra hösten började änder försvinna från andfänget. Tidigare fångades ofta mellan 50 och 100 fåglar per dag. Plötsligt rörde det sig bara om enstaka individer. Först kunde forskarna inte förstå vad som hände. Sedan hittades döda änder i närheten av fällan, och en viltkamera sattes upp för att få mer information. Den avslöjade en utter som nattetid simmade in i fällan och fångade änder. Samtidigt skrämde uttern bort andra änder från området kring fällan, vilket ytterligare försvårade provtagningen.

Effekten blev kraftig. Bara en bråkdel av de prover som normalt samlas in och behövs för forskningen kunde inhämtas. Och i år har uttern tagit upp jakten på nytt.

För att skydda verksamheten har länsstyrelsen nu beviljat skyddsjakt på två uttrar. Eftersom kungen äger jakträtten i området är det en jägare från hovet som ansvarar för att sätta ut en fångstfälla vid andfänget.

– Här har vi två intressen som ställs mot varandra. Vi tycker om uttern, det är en naturlig del av vår fauna och ett djur som alla tycker om. Men i det här fallet är djurets närvaro så förödande för provtagningsverksamheten, säger Magnus Hellström.

Skyddsjakt på fridlysta djur beviljas i Sverige i särskilda fall när det finns ett konkret behov av att förebygga skada. I detta fall handlar det inte om att uttern utgör ett hot mot människor eller egendom, utan om att den påverkar ett vetenskapligt arbete som pågått under lång tid.

Förhoppningen är att det bara är en enda utter som har legat bakom andattackerna, och att en fångst ska räcka för att få verksamheten tillbaka till det normala.

– Det tror och hoppas vi att det kommer att göra, säger Magnus Hellström.