Från den 1 juli till årsskiftet kommer priset på månadskort i kollektivtrafiken att halveras, en åtgärd som Tidöpartierna föreslog i slutet av maj. Den tillfälliga prissänkningen syftar till att stimulera användningen av kollektivtrafik, men väcker samtidigt frågor om systemets kapacitet och finansiering.

Trafikförvaltningen i Region Stockholm har gjort bedömningen att resandet kommer att öka med omkring 10 procent under perioden då de sänkta priserna gäller. Andreas Strömberg, presschef på SL, förklarar att man anser att det finns tillräcklig kapacitet i dagens trafiksystem för att hantera ett betydande tillskott av resenärer utan att det uppstår generell trängsel.

Men osäkerheten kring åtgärdens faktiska effekter är betydande. En så omfattande och tillfällig prissänkning har aldrig tidigare genomförts i svensk kollektivtrafik, vilket gör det svårt att förutse exakt var och när resandet kommer att öka. Strömberg betonar att det är oklart hur resenärerna kommer att reagera på de nya priserna.

I ett tjänsteutlåtande pekar trafikförvaltningen också på att sambandet mellan pris och resande inte är linjärt, vilket utgör ytterligare en osäkerhetsfaktor. Det betyder att en halvering av priset inte nödvändigtvis leder till en proportionell ökning av antalet resenärer, utan effekten kan variera kraftigt beroende på olika faktorer.

För att vara förberedd på scenariot där resandet skulle öka kraftigare än förväntat i vissa delar av trafiksystemet eller under särskilda tider på dygnet har trafiknämnden beslutat att avsätta 100 miljoner kronor. Dessa medel är avsedda för att kunna utöka trafiken vid behov under perioden 1 juli till 31 december 2026.

Strömberg förklarar att eventuella trafikförstärkningar kommer att analyseras utifrån hur resandet faktiskt utvecklas och genomföras i nära dialog med trafikutövarna. Trafikförvaltningen har sagt att man kommer att följa utvecklingen av resande, kapacitetsbehov och övriga effekter löpande under hela perioden.

I tjänsteutlåtandet påpekas dock att om det skulle uppstå behov av ett utökat trafikutbud kan SL:s kostnader öka avsevärt, vilket potentiellt kan sätta press på regionens budget utöver de redan beräknade utgifterna.

Den ekonomiska sidan av prissänkningen innebär betydande utmaningar. Regionerna ska kunna ansöka om ersättning hos staten för de intäktsbortfall som prissänkningen medför. Åtgärden beräknas kosta totalt 6,5 miljarder kronor för hela landets kollektivtrafik.

Trafikförvaltningen har dock identifierat en potentiell ekonomisk risk. Om de totala intäktsbortfallen blir större än de beräknade 6,5 miljarderna kronor finns det en risk för att staten inte fullt ut kommer att ersätta kollektivtrafikmyndigheterna för hela bortfallet. Detta innebär, enligt tjänsteutlåtandet, en risk för att det uppstår ett glapp mellan den faktiska intäktsminskningen och den statliga kompensationen.

För Region Stockholms del beräknar trafikförvaltningen att det stöd som regionen kommer att söka hos staten landar i ett spann mellan 1,7 och 1,8 miljarder kronor. Detta är en betydande summa som återspeglar Stockholmsregionens stora andel av landets kollektivtrafikresenärer.

Den tillfälliga prissänkningen representerar ett betydande experiment i svensk kollektivtrafikpolitik. Genom att halvera priset på månadskort hoppas man både göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för fler människor och samtidigt samla värdefull data om priselasticitet och resenärsbeteende.

Hur väl åtgärden lyckas kommer att bero på flera faktorer, inte minst hur väl trafiksystemet kan hantera eventuella ökningar i resandet och om den statliga kompensationen räcker till för att täcka de faktiska intäktsbortfallen. De kommande månaderna kommer att visa om den tillfälliga prissänkningen blir en framgång eller om den skapar oväntade utmaningar för kollektivtrafiken.