Socialstyrelsen: Barn och kvinnor skyddas inte

I Sverige brister skyddet för våldsutsatta barn och kvinnor, visar ny rapport från Socialstyrelsen. Myndigheten har granskat fall där samhällets skyddsnät inte räckt till, med förödande konsekvenser.

Socialstyrelsen har genomfört en omfattande utredning av 98 brottsoffer, varav 41 barn och 57 vuxna, som fallit offer för allvarliga våldsbrott eller mordförsök. Utredningen avslöjar allvarliga systembrister i hur myndigheter hanterar dessa ärenden.

För barnens del visar rapporten ett oroväckande mönster. I de fall där barn utsatts för våld av en förälder eller annan närstående har övergreppen ofta pågått under lång tid. Trots att både sjukvården och socialtjänsten i många fall haft regelbunden kontakt med familjerna, har barnen inte fått det skydd de behövt.

Ett av de mest problematiska områdena som identifierats är att ärenden avslutas när föräldrar avböjer frivilliga insatser, vilket lämnar barnen fortsatt utsatta. Detta innebär att myndigheterna ofta prioriterar samarbete med föräldrarna framför barnets säkerhet.

”Om barnkonventionen ska vara lag på riktigt, måste barnets behov av skydd väga tyngre än myndigheters önskan att undvika konflikt med föräldrar, rädslan för att göra fel eller organisatoriska begränsningar”, säger Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

När det gäller vuxna brottsoffer visar utredningen ett tydligt könsbaserat mönster. Av de 57 vuxenfall som granskats var offret i majoriteten av fallen en kvinna och förövaren en man, ofta någon som kvinnan hade eller tidigare hade haft en relation med.

Samma brister i samhällets skyddssystem framträder även här. Kvinnorna som senare dödades eller utsattes för mordförsök hade i många fall tidigare sökt hjälp efter att ha utsatts för våld. Trots detta brast skyddet från samhället på flera kritiska punkter.

Utredningen pekar på att polisanmälningar ofta inte följdes upp ordentligt, förundersökningar blev liggande och vittnen förhördes inte enligt gällande rutiner. Särskilt anmärkningsvärt är att samordningen mellan olika myndigheter som socialtjänst och polis var bristfällig eller saknades helt.

”I de här ärendena borde det ha funnits många insatser. Men det är tvärtom. Få nåddes av de skyddsåtgärder som samhället kan erbjuda, som till exempel skyddat boende och kontaktförbud”, förklarar Moa Mannheimer.

Rapporten kommer i en tid då debatten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer intensifierats i Sverige. Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) har under flera år visat att dödligt våld i nära relationer är ett fortsatt allvarligt problem i landet.

Socialstyrelsens utredning belyser även det faktum att Sverige, trots en i internationella jämförelser välutvecklad socialtjänst och omfattande lagstiftning för att skydda utsatta personer, fortfarande har betydande brister i det praktiska genomförandet av dessa skyddsmekanismer.

Experter på området efterlyser nu konkreta åtgärder för att stärka samarbetet mellan myndigheter och förbättra rutinerna för riskbedömning i ärenden som rör våld i nära relationer. Flera frivilligorganisationer som arbetar med stöd till våldsutsatta kvinnor och barn har länge påtalat liknande brister som de Socialstyrelsen nu bekräftar i sin rapport.

För att komma till rätta med problemen krävs enligt många experter både ökade resurser och förbättrade arbetssätt inom rättsväsendet och socialtjänsten. Dessutom behövs en kulturförändring där anmälningar om våld i nära relationer tas på större allvar, och där barns rätt till skydd ges högre prioritet än myndigheters rädsla för konflikt med våldsamma föräldrar.

Rapporten förväntas nu leda till en fördjupad diskussion om hur Sveriges skyddssystem för våldsutsatta kan förbättras, särskilt med fokus på mer effektiv samverkan mellan olika samhällsinstanser.