Sonesson visste att kvotflyktingstoppet gick emot lagen: ”En signal till staten”

På onsdagen inleddes rättegången mot sex Staffanstorpspolitiker, däribland kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M), i Lunds tingsrätt. Samtliga står åtalade för grovt tjänstefel efter att kommunstyrelsen i mars 2022 beslutade att införa ett stopp för mottagande av kvotflyktingar till förmån för ukrainska flyktingar.

I rättssalen framträdde en mer återhållsam Sonesson jämfört med den tydliga hållning han gav uttryck för i media under våren 2022. Han medgav att han var fullt medveten om att bosättningslagen tvingar kommuner att ta emot anvisade kvotflyktingar från Migrationsverket.

”Ja, det visste jag”, svarade Sonesson på åklagarens fråga om han kände till lagstiftningens tvingande karaktär.

Trots denna kunskap hävdar Sonesson nu att kommunstyrelsens beslut inte var ett formellt beslut, utan snarare ett politiskt ställningstagande riktat mot staten. ”Det är en uppmaning till staten: se oss, hör oss”, förklarade han i rätten.

Konsekvenserna av beslutet blev dock högst reella för den syriska flyktingfamiljen Al-Hariri som anvisades till Staffanstorp. När familjen landade på Malmö Airport fanns ingen representant från kommunen på plats för att ta emot dem, vilket ledde till att Migrationsverkets handläggare tvingades avbryta anvisningen.

Sonesson menar att han inte personligen kan hållas ansvarig för detta. Ansvaret låg enligt honom hos andra, bland annat hos arbetsmarknadsnämndens ordförande som informerade Migrationsverket om beslutet, samt hos tjänstemännen som verkställde kommunstyrelsens beslut.

”De har sina uppdrag som de måste sköta och arbeta med”, framhöll Sonesson som förklaring till varför kommunens tjänstemän agerade på det sätt de gjorde.

Åklagarens ståndpunkt i målet är att de sex politikerna har ”överskridit sina befogenheter” och att brottet ska betraktas som grovt. Detta ställningstagande baseras på att politiker som verkar inom kommunal förvaltning är skyldiga att följa gällande lagstiftning, inklusive bosättningslagen som reglerar mottagandet av kvotflyktingar.

Under rättegången blev det tydligt att fallet har stor politisk betydelse för Sonesson. När åklagaren och målsägandebiträdet antydde att kompletterande bevisning i form av Sonessons medieuttalanden från 2022 kunde bli aktuella, reagerade hans försvarsadvokat Lars Kruse kraftigt.

”Jag tänker inte acceptera några överraskningar i det här målet, som har oerhört stor betydelse för min klient. Det är ju hans politiska framtid som står på spel här, jag tycker att det här är direkt oförskämt”, protesterade Kruse med hänvisning till att utredningen redan pågått i två år.

Efter invändningen drog åklagaren tillbaka frågan om kompletterande bevisning.

Fallet belyser den spänning som kan uppstå mellan kommunalt självstyre och nationell lagstiftning i flyktingfrågor. Staffanstorp, under Sonessons ledning, har tidigare uppmärksammats för sin strikta hållning i integrationsfrågor, vilket har väckt både stöd och kritik från olika håll i den politiska debatten.

För familjen Al-Hariri innebar kommunens agerande en traumatisk upplevelse. Efter att ha fått löfte om bosättning i Staffanstorp möttes de istället av beskedet att de inte var välkomna i kommunen när de anlände till Sverige.

Rättegången förväntas avslutas under torsdagen och domen kommer att bli ett viktigt prejudikat för hur långt det kommunala självstyret sträcker sig i förhållande till nationell lagstiftning. Skulle de åtalade politikerna fällas kan det få betydande konsekvenser för hur kommuner hanterar statliga direktiv gällande flyktingmottagande i framtiden.