Spanien pressar priset – vill bygga fregatter till Sverige

Efter fyra månaders anbudsförfarande har spanska skeppsbyggarna Navantia presenterat sin prislapp för Sveriges nya fregatter – strax under 33 miljarder kronor. Summan avser fyra kompletta fregatter, men exkluderar ammunition, torpeder och robotsystem enligt bolagets egna uppgifter.

Gonzalo Mateo-Guerrero, operativ chef på Navantia, betonar dock att slutkostnaden kan stiga beroende på förhandlingarnas utgång. ”Det beror på den slutliga uppgörelsen. Ska den inkludera missiler och underhåll, till exempel?” förklarar han i en kommentar till media.

Tidigare kostnadsuppskattningar för projektet har varierat mellan 40 och 60 miljarder kronor. Enligt Mateo-Guerrero kommer sannolikt alla tre konkurrerande anbud att hamna i ungefär samma prisklass, men han tillägger: ”Vi har förstått att vi är mer konkurrenskraftiga än de andra två.”

Navantias förslag består av en ny fregattmodell kallad Alfa 4000, ett fartyg som ännu inte satts i produktion. Projektet representerar en betydande modernisering av den svenska marinens kapacitet.

Det franska försvarsföretaget Naval Group har också lämnat anbud med sin fregatt FDI, en modell som redan beställts av både Frankrike och Grekland. Naval Group har dock valt att inte offentliggöra sin prisbild för det svenska projektet.

Det tredje anbudet kommer från svenska Saab i samarbete med brittiska Babcock. Deras gemensamma förslag är fregatten Arrowhead 120, en design som fortfarande befinner sig på utvecklingsstadiet. I likhet med Naval Group avstår Saab från att avslöja sin prissättning.

Mats Wicksell, chef för Saabs affärsområde Naval, framhäver bolagets svenska förankring som en konkurrensfördel: ”Vi maximerar utdelningen till den svenska ekonomin genom att behålla jobb och investeringar i Sverige.” Uttalandet belyser en näringspolitisk dimension som de utländska konkurrenterna måste förhålla sig till.

Navantias Mateo-Guerrero erkänner betydelsen av den lokala industrins roll: ”Mitt ärliga svar är att självklart är Saab en nyckelspelare. Lokala industrier är alltid viktiga.” Han påpekar samtidigt att Navantia har tidigare erfarenhet av samarbete med Saab, bland annat genom projekt där spanska fartyg utrustats med Saabs stridsledningssystem 9LV för Australiens flotta.

”Vi har en god relation med Saab och har inkluderat deras utrustning i vårt förslag,” tillägger han, i ett försök att mildra eventuell oro kring utländska leverantörers påverkan på svensk försvarsindustri.

Oavsett vilket anbud som slutligen väljs kommer de nya fregatterna att innebära en avsevärd förstärkning av Sveriges marina försvarsförmåga. De planerade fartygen är betydligt större än de nuvarande Visbykorvetterna som utgör ryggraden i dagens ytstridsflotta. Marinchefen Johan Norlén har tidigare beskrivit de kommande fregatterna som ”ett otroligt tillskott” till den svenska marinen.

Fartygen har redan fått sina namn enligt maritim tradition – HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad – och kommer gemensamt att utgöra den så kallade Luleåklassen, uppkallad efter det första fartyget i serien.

Enligt Försvarets materielverk (FMV) planeras de första två fartygen – HMS Luleå och HMS Norrköping – att levereras år 2030. Detta tidsperspektiv ställer höga krav på både beslutsprocess och verkställande, med tanke på den omfattande konstruktion och produktion som projektet kräver.

Det slutgiltiga beslutet om vilken leverantör som ska få det prestigefyllda uppdraget väntas fattas av regeringen under våren. Avgörandet kommer att påverka inte bara Sveriges försvarsförmåga utan även arbetsmarknad och industriell utveckling för decennier framåt, vilket gör valet till en strategiskt viktig fråga för både försvars- och näringspolitiken.